Cedergrenskas vd: Klustermodellen är ett framgångsrikt sätt att bedriva skolor på

Den IPO-aktuella skolkoncernen Cedergrenskas vd Niklas Pålsson anser att den så kallade klustermodellen av skolor som de tillämpar är ett framgångsrikt sätt att bedriva och äga skolor på. Vidare ser bolagschefen framför sig att den kan tillämpas i andra storstadsområden.

- Vi ser att den är framgångsrik för skolägande, den möjliggör så himla mycket som är bra för skolorna. Vi tror på modellen och kommer framöver etablera oss på fler ställen än vårt befintliga hemmakluster, säger vd:n som lämnade finansbranschen strax innan finanskrisen för att utbilda sig till gymnasielärare.

Cedergrenska bedriver utbildning från förskolan till eftergymnasiala utbildningar, med fokus på nordöstra Stockholm hittills. Företaget har också sitt huvudkontor i det Cedergrenska tornet som ligger i Danderyds kommun.

Siktet är nu inställt på First North och teckningsperioden i noteringserbjudandet löper fram till och med den 21 maj, alltså nu på fredag.

Under de senaste fem åren har utbildningskoncernen växt omsättningen med i snitt 32 procent årligen, varav cirka 10 procent organiskt. Bolaget pekar på att behovet av elevplatser och högkvalitativa utbildningar är stort, varför de framtida tillväxtmöjligheterna ses som goda.

- Sverige har nått en punkt där det finns över 2 000 privatägda enskilda skolor som vi på sikt tror kommer hamna i ett större och mer långsiktigt stabilt sammanhang, förklarar vd:n.

- Vi har ett stort behov av konsolidering framför oss i landet. Vårt mål är att vara en så attraktiv partner som möjligt för de här skolorna som behöver hitta ett nytt hem.

I noteringsprospektet framgår det att det lönsamma utbildningsföretaget har ambitiösa tillväxtambitioner. Hela likviden från den pågående börsnoteringsemissionen på 80 miljoner kronor ska gå till förvärv. Över tid är den uttalade målsättningen att växa med över 15 procent per år, varav över 7 procent organiskt.

Det poängteras att marknaden för friskolor är fragmenterad, trots att en viss konsolidering skett sedan mitten av 2000-talet. Enligt siffror från Friskolornas riksförbund äger en tydlig majoritet av de privata aktörerna - 87 procent - endast en skola. Enbart 18 aktörer, motsvarande 0,6 procent av marknaden, äger tio eller fler skolor.

Genom att vara på börsen blir det enklare att ta in kapital samt att betala för förvärv med hjälp av egna aktier. På så vis kan säljarna av skolor fortsätta engagera sig i skolvärlden om de så vill.

Pålsson berättar även att Cedergrenska sedan starten för drygt fyra år sedan även har lagt stor vikt vid att de anställda ska kunna vara delägare, vilket man nu vill belöna.

- Det här är någonting som inte alla kan ge i skolans värld. Det har inte varit något krav, men många av våra anställda har valt att bli delägare. Nu tydliggör vi vad det engagemanget har varit värt. Vi tror även att noteringen kan underlätta för oss att fortsätta med detta, upplyser bolagschefen.

I ljuset av den pågående noteringsprocessen kan vd:n inte ge några exakta siffror om mottagandet av delägarskapsprogrammet bland personalen, men beskriver det som jättebra. Han skulle inte bli förvånad om Cedergrenska blev det skolföretag med klart högst andel anställda som delägare när det väl är på börsen.

I koncernen ingår grundskolor som Täby Friskola och Fredsborgskolan men även gymnasieskolor så som Tibble Gymnasium Campus Täby, Marina Läroverket och Stockholms Idrottsgymnasium. Det rör sig om skolor med genomgående hög utbildningskvalitet och stort söktryck, vilket sägs borga för långsiktigt stabilt kapacitetsutnyttjande samt organisk tillväxt.

- Vi har en kultur att utveckla verksamheterna så mycket som det går. En röd tråd som löper genom alla våra verksamheter är att de har väldigt många sökande. Dessa objekt har vi valt med flit. När det finns en kö finns det helt andra förutsättningar att titta på exempelvis nya lokaler eller möjliga lokala samarbeten, framhåller vd:n.

- Skolor kan ofta vara ganska nöjda med vad de åstadkommit hittills. Om man kommer in som ny ägare och inte kan dess omgivning och marknad eller inte har som kultur att hitta nya möjligheter, då händer det inte så mycket. Vi är istället en väldigt aktiv ägare som försöker direkt undersöka vad som är möjligt att göra.

I likhet med andra friskolor är Cedergranska beroende av skolpeng som fastställs på nationell och kommunal nivå. Sådan "politisk risk" utpekas i prospektet som en av de mest väsentliga riskerna för verksamheten.

- Det viktigaste är att vi känner att vi behövs när kommunerna planerar sin resursförsörjning av utbildningsplatser på längre sikt. Det är på den kommunala nivån som jag tycker vi grundar vår långsiktiga trygghet som bolag, resonerar bolagschefen.

- Kommuner som vill växa, exempelvis Täby och Österåker, lutar sig mot oss och andra privata aktörer för att få det att hända på ett sätt som är bra både för kvaliteten och ekonomin. Vi har en plats att fylla och vi är en samhällskritisk funktion som behövs på lång sikt för de här kommunerna.

Avslutningsvis diskuteras Pålssons resa från finansbranschen till skolväsendet. Innan han skolade om sig till lärare för att sedan grunda Cedergrenska arbetade han inom finansbranschen, bland annat som mäklarchef på Alfred Berg.

- Det har varit en otrolig fördel. Det hade inte varit möjligt att starta Cedergrenska utan att ha sett tio år av bank och finans där man får lära känna många inspirerande företag. Att ha denna näringslivserfarenhet ihop med en lång högskoleutbildning som gymnasielärare, det tror jag har varit den bästa kombinationen för att kunna bygga Cedergrenska. Dessutom tror jag att ju fler perspektiv man har på saker, desto bättre beslut tar man.