Chordate Medical tillbakavisar uppgifter i Expressen-artikel - 'felaktigheter, osanningar och personliga åsikter'
Medicinteknikbolaget Chordate Medical kommenterar nu Expressen-artikeln där en forskare som medverkade i bolagets studie av KOS-behandlingen mot icke-allergisk rinit hävdar att den är effektlös. Detta stämmer inte enligt Chordate som anser att det förekommer både felaktigheter, osanningar och personliga åsikter i artikeln.
"Att framföra åsikter som inte är faktagrundade, vilket Expressen gör i denna artikel, är beklagligt och oseriöst", skriver Chordate i ett pressmeddelande. Chordate-aktien har fallit rejält idag och är i skrivande stund ned cirka 22 procent.
Bolaget framhåller att KOS har använts i kliniker i flera år vilket har skapat ett stort patientunderlag som bekräftar studieresultaten.
"Metoden är vetenskapligt dokumenterad och är godkänd att säljas i EU. Artikeln i Expressen bygger inte på korrekta fakta och är i väsentliga delar direkt osann", säger vd Anders Weilandt.
Till sitt försvar lyfter Chordate fram den formella kliniska studierapporten som diariefördes hos Läkemedelsverket. Dess huvudprövningsledare var Mats Holmström som är den som i Expressen-artikeln hävdar att KOS-behandlingen är verkningslös.
I konklusionen av rapporten står det bland annat att "den statistiska analysen visade signifikanta skillnader mellan aktiv behandling och placebo avseende primära effekten/prestationsslutpunkten och för vissa av de sekundära slutpunkterna baserat på TVRSS".
På uppgifterna om att Chordate omarbetade studiens design så att den gav företaget önskat resultat, skriver Chordate att den omarbetades efter en interim analys. Man tillägger att det som ändrades var metoden att åstadkomma en placebobehandling. "Mats Holmström och Dr Pär Stjärne (båda prövningsledare i studien) drev aktivt den förändringen, tvärt emot vad som framkommer i Expressen", skriver Chordate.
När det kommer till varför bolaget valde att vända sig till ett nederländskt team för att få fram de studieresultat som önskades svarar bolaget att den ursprungliga studien var behäftad med stor mängd felaktigt intagna patienter. Detta fick en förödande inverkan på den statistiska analysen.
”Vad Amsterdamgruppen gjorde var att verifiera det, där kom man också fram till att resultatet från det primära effektmåttet var signifikant för PPAS. Det är norm att man publicerar både FAS och PPAS i vetenskapliga artiklar, och i synnerhet om FAS-resultaten är komprometterade - detta valde man att inte göra i Ehnhage et.al.-artikeln. Därför var det helt korrekt av Amsterdamgruppen att dels göra en grundlig dataanalys, dels publicera resultatet”, skriver bolaget.
