Enligt Byggfaktas Byggstartsindikator har bostadsbyggnationen stigit med 3,2 procent under oktober, medan övrig byggnation har minskat med 1,3 procent. Indikatorn, som ger en tidig bild av byggkonjunkturen, visar också att bostadsbyggandet har planat ut efter en tidigare nedgång.
Byggstartsindikatorn visar oförändrad utveckling
Byggfaktas månatliga Byggstartsindikator visar att nyproduktionen av bostäder var oförändrad mellan september och oktober. Indikatorn, som baseras på uppskattade byggkostnader för nystartade byggprojekt, indikerar att bostadsbyggandet har slutat sjunka. Under de senaste tolv månaderna har indikatorn ökat med 0,8 procent.
– Byggstarterna har rört sig något uppåt de senaste månaderna, men det är främst stora industriprojekt som drar upp statistiken. Det gör läget svårtolkat och innebär att det är för tidigt att prata om en tydlig vändning uppåt, säger Tor Borg, analyschef på Citymark Analys och Byggfakta.
Genom att indikatorerna tas fram och publiceras med kort tidseftersläpning så ger de en tidig bild av byggkonjunkturen som inte kan ses i offentliga data förrän flera månader senare.
Detta rapporterar Örebronyheter om.
Bostadsbyggandet bottnar ut
Byggstartsindikatorn för bostäder signalerar att bostadsbyggandet har bottnat. Trots en nedgång på 28,2 procent jämfört med samma månad föregående år, har indikatorn sett en stabilisering de senaste månaderna. "Stabiliseringen sker dock efter att indikatorn mer än halverats sedan hösten 2021, vilket innebär att bostadsproduktionen, räknat i kronor, är nere på nivåer som de låg på för nio år sedan", förklarar Tor Borg.
Indikatorn för övrigt fastighetsbyggande visar en osäker trend, med en minskning på 1,3 procent under oktober. Borg menar att detta sannolikt är en tillfällig topp i indikatorn och inte en ihållande trend.
Under de senaste tolv månaderna har projekt till ett värde av nästan 161 miljarder kronor startats. Av dessa står bostadsbyggandet för 46,5 miljarder kronor, en minskning med 40 miljarder jämfört med föregående tolvmånadersperiod. Övriga byggnader, inklusive affärs-, industri- och logistiklokaler, kontorsbyggnader, samt hotell och restauranger, står för 114,4 miljarder kronor, en ökning med 45,7 miljarder kronor.