Alla arga på EU-budget – ”ett monster”
Kritiken är massiv mot förslaget till EU:s nya långtidsbudget – precis som väntat. Frågan är vad som överlever i de tuffa förhandlingar som nu inleds.
Reaktionerna på Ursula von der Leyens budgetförslag är ungefär som när tjuren Ferdinand på julafton föredrar att lukta på blommor, snarare än att slåss.
Medlemsländerna och EU-parlamentet blev arga. Regionpolitikerna blev ännu argare. Och argast av dem alla blev jordbrukarna och deras organisationer.
”Radikalt, ensidigt och cyniskt. Vi vet precis vilka som drabbas hårdast: de små familjejordbruken”, skriver producentorganisationen Copa-Cogeca i ett uttalande.
”Ett monster”
EU-kommissionen anser visserligen att man skyddar just småbönderna, på bekostnad av de stora. Helt klart är ändå att andelen som går till jordbruket minskas rejält. Dessutom ändras regionalstödet, som ofta går till områden där just jordbrukarna finns.
EU-kommissionen menar att man förenklar rejält när man ger EU-ländernas regeringar större inflytande över hur de ska fördela regionalstödet och andra EU-pengar. Samtidigt får kommissionen själv en tyngre roll genom att granska och godkänna ländernas planer.
–Ett monster. En våg av centralisering. Allt stoppas i en stor påse och ges till de nationella regeringarna, säger Kata Tüttö, ordförande i EU:s regionkommitté, i en intervju med nyhetsbyråsamarbetet European Newsroom i Bryssel.
Lång förhandling
Ilskan från olika håll är samtidigt helt väntad. Få saker inom EU skapar så många arga rubriker som när kommissionen lägger fram sitt stora budgetförslag.
Dels kämpar nästan alla – medlemsländer, parlament, företag och organisationer – för att det ska satsas just på deras favoritsaker och att det ska betalas av någon annan eller på någon annans bekostnad.
Dels vet alla att förslaget bara är början på en lång förhandling där det gäller att protestera högljutt för att inte riskera att förlora.
En slutlig uppgörelse väntas tidigast under våren 2027.
Fakta: Så funkar det i EU:s budgetstrid
Sedan EU-kommissionen nu lagt fram sitt förslag till ny långtidsbudget för 2028–2034 väntar bearbetning i både EU-parlamentet och bland EU:s medlemsländer. I slutändan ligger avgörandet hos medlemsländerna, även om deras uppgörelse formellt måste godkännas av parlamentet.
I förhandlingarna om långtidsbudgeten för 2021–2027 låg kommissionens ursprungsförslag på 1 135 miljarder euro – motsvarande 1,11 procent av EU:s bruttonationalinkomst, bni. EU-parlamentet ville öka på till 1 324 miljarder medan slutresultatet landade på 1074 miljarder. Samtidigt tillkom den gemensamt upplånade stora stödfonden efter coronapandemin på 750 miljarder euro.
Årets utgångsbud från EU-kommissionen ligger med dagens penningvärde på 1 763 miljarder – 1,26 procent av bni.
Källa: Wiktor Nummelin/TT