Arbetsgivarna vill skrota avtalen med industrifacken om kortare arbetstid. Hotande lagstiftning är anledningen. Nu flaggar facket för att arbetstiden därmed kan bli en strejkfråga. Lönemärket för 2025 ska sättas.
Lönemärket för 2025 ska sättas. Nu går startskottet för avtalsrörelsen när fack och arbetsgivare i industrin utväxlar krav. Facken kräver 4,2 procent mer. På tok för högt, anser arbetsgivarna.
Men det ser ut som att en annan fråga kommer att bli betydligt viktigare denna gång, den om kortare arbetstid.
Vill trappa ned
Parterna i industrin har sedan länge via avtal byggt upp "tidsbanker" med kortare arbetstid – tid som löntagarna betalat ur löneutrymmet. Men nu vill arbetsgivarparten Teknikföretagen trappa ned arbetstidsförkortningen eller helt slopa avtalet med facken.
Bakgrunden är "hotet" från politiken att lagstifta om lägre arbetstid, något arbetsgivarna skyr som pesten.
– Och då måste vi göra en riskbedömning, vi kan inte utesluta att det blir så, säger Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin på en pressträff i samband med att parterna i industrin växlade avtalskrav.
Därmed säger Teknikföretagen förstås blankt nej till fackens krav att bygga ut arbetstidsförkortningen ytterligare i denna avtalsrörelse. Allt annat vore "hål i huvudet", säger Tomas Undin.
På detta reagerar facken skarpt.
– Det här kommer att bli den stora frågan att förhandla om, säger Unionens ordförande Peter Hellberg.
"Väldigt högt"
Frågan om kortare arbetstid är så viktig för medlemmarna att de kommer att vara villiga att gå i strejk för frågan, enligt Peter Hellberg.
Om själva lönekravet säger arbetsgivarna att det är "väldigt högt". Det är nästan lika högt som när inflationen skenade som värst i den förra avtalsrundan för två år sedan, enligt Tomas Undin. Något motbud lämnar arbetsgivarna som vanligt inte i det här skedet.
Parterna i det så kallade teknikavtalet är de tre facken IF Metall, Unionen, Sveriges Ingenjörer och arbetsgivarparten Teknikföretagen. Avtalet brukar sätta normen, märket, för löneökningarna på resten av arbetsmarknaden.
Senast 31 mars ska förhandlingarna vara klara. Då löper det gamla tvååriga avtalet ut, som innebar samlade löneökningar på 7,4 procent.
Fakta: Berör miljoner löntagare
Vinterns avtalsförhandlingar berör i slutändan över 3,4 miljoner anställda. Omkring 500 kollektivavtal ska omförhandlas, enligt Medlingsinstitutet.
Det som industrins parter i den på exportmarknaderna konkurrensutsatta industrisektorn kommer överens om brukar sätta det så kallade märket, nivån på löneökningarna som resten av arbetsmarknaden sedan förhåller sig till. Den ordningen tillkom i samband med att Industriavtalet 1997 blev rådande i svensk lönebildning.
Källa: Olle Lindström/TT