Chockförslaget väcker kritik - stora privatekonomiska konsekvenser för villaägare
Svenska bostadsägare kan snart behöva bidra ekonomiskt till kommunernas klimatanpassningsåtgärder. Regeringens utredning föreslår att husägare delar kostnader med kommunerna, vilket kan innebära stora ekonomiska påfrestningar. Förslaget har väckt kritik från Villaägarna.
- Bostadsägare kan behöva betala upp till 10 % av fastighetsvärdet.
- Maxbeloppet i Stockholms län kan nå 715 000 kr.
- Villaägarna kritiserar förslaget som orättvist och kostsamt.
Enligt en nyhet från Privata Affärer kan svenska bostadsägare snart behöva bidra till kommunernas framtida klimatanpassningsprojekt. Utredningen, ledd av Johan Hjalmarsson, föreslår att fastighetsägare ska dela kostnaderna för åtgärder som skyddar allmänintresset.
Om det finns en betydande skaderisk för fastigheten, och denna risk minskar genom insatsen, kan avgifter tas ut.
Kostnaderna för fastighetsägare
Utredningen föreslår ett avgiftstak på 10 procent av fastighetens marknadsvärde. Detta skulle innebära att en genomsnittlig villaägare kan betala över 390 000 kronor. I Stockholms län, där medelpriset för villor är 7,1 miljoner kronor, kan kostnaden nå 715 000 kronor.
Vi har flera invändningar. Det är en väldigt hög avgift som är på väg att åläggas fastighetsägare för klimatrisker som i vissa fall kan vara rätt teoretiska, fortsätter han.
Jonathan Lindgren, Villaägarna.
Kritik och farhågor från villaägarna
Jonathan Lindgren från Villaägarna uttrycker oro över förslaget och menar att det kan innebära stora privatekonomiska konsekvenser för villaägare. Han pekar på att många klimatrisker inte är fullt diskonterade i marknadspriserna, vilket kan göra kostnaderna betungande för husägare.
Utredningen lyfter även fram att stigande vattennivåer kan kräva större investeringar, som skyddsvallar. Samtidigt betonar Lindgren att det är viktigt att samhället tar klimatrisker på allvar, men han anser att de föreslagna åtgärderna är för kostsamma för enskilda fastighetsägare.
Trots kritiken ser Villaägarna positivt på vissa delar av utredningen, som att kommunerna måste hålla detaljplanerna uppdaterade och ta hänsyn till klimatrisker i planeringen.