Forskaren: Väst halkar efter – Rysslands krigsindustri växlar upp
Börskollen - Aktier, fonder och ekonominyheter

Börskollen

För dig med koll på börsen

Nyhet

Forskaren: Väst halkar efter – Rysslands krigsindustri växlar upp

Forskaren: Väst halkar efter – Rysslands krigsindustri växlar upp

Ryssland har sedan 2022 kraftigt ökat sin militära produktion, vilket skapar stora utmaningar för västländer som försöker matcha kapaciteten för att stödja Ukraina. Enligt experter som Dagens Industri talat med krävs en omstrukturering av västs försvarsindustri för att kunna konkurrera effektivt.

  • Ryssland spenderar tre gånger mer än väst på militär produktion.
  • Ukraina får endast 20% av det nödvändiga militära stödet.
  • Väst måste öka sitt stöd för att matcha Rysslands krigskapacitet.

Ryssland har enligt fredsinstitutet Sipri ökat sina militära utgifter med 38 procent till en budget på 149 miljarder dollar – en siffra som inte inkluderar flera poster relaterade till säkerhet och civila projekt med militära syften. Enligt den brittiska tankesmedjan Rusi innebär det att Ryssland nu spenderar omkring tre gånger så mycket på militär materielproduktion som vad Ukraina och dess västliga allierade gör tillsammans. Det rapporterar Dagens Industri.

Utmaningar för Ukraina och väst

Trots betydande internationellt stöd får Ukraina endast omkring 20 procent av vad som bedöms som kritiskt nödvändigt, enligt Oleksandr Danylyuk, forskare vid Rusi och tidigare chefsrådgivare till Ukrainas försvarsminister. För att nå paritet med Ryssland skulle Ukraina behöva dubbelt så mycket ammunition och militär utrustning som de får i dag.

Krigstid kräver en koncentration av alla nationella ansträngningar och det är en regerings ansvar.

Oleksandr Danylyuk till Di.

Om USA beslutar att stoppa sitt stöd till Ukraina skulle Europa behöva öka sitt årliga militära bistånd från 44 till 82 miljarder euro, enligt beräkningar från det tyska Kielinstitutet.

Ekonomiska och industriella implikationer

Ryssland har samtidigt riktat investeringar i civila sektorer som rymdverksamhet, elektronik och kärnkraft till den militära industrin, vilket ytterligare förstärker krigsförmågan ytterligare. Den ryska staten prioriterar billig massproduktion, exempelvis artillerigranater som enligt Danylyuk tillverkas upp till sju gånger billigare än i EU.

För Ukraina är den största flaskhalsen brist på finansiering. Trots att länder som Sverige och Danmark gjort direktinvesteringar i Ukrainas försvarsindustri, används bara hälften av den tillgängliga kapaciteten, enligt Danylyuk.

Den uteblivna upprustningen tvingar Ukraina att mobilisera fler soldater, vilket både påverkar moralen och minskar viljan att delta i strider, säger Danylyuk till Di.

Nyhetsbrev