Inflationens återkomst – hur påverkar det olika branscher på börsen?
Inflationen har under våren och försommaren 2025 stabiliserat sig strax över Riksbankens mål, med en inflationstakt enligt KPIF på 2,3 procent i maj, oförändrad jämfört med april. Denna nivå har nu hållit i sig tre månader i rad, vilket har gett marknaden viss förutsägbarhet men samtidigt fortsatt påverka olika branscher på börsen på skilda sätt.
Konsumentrelaterade sektorer pressas av högre priser
Konsumentsektorn är ofta bland de första att påverkas när inflationen biter sig fast. Högre priser på allt från livsmedel till kläder och logi har märkts tydligt under våren, där till exempel el och hyror ökat med 10 respektive 5 procent på årsbasis. För bolag inom detaljhandel och dagligvaror innebär detta att konsumenternas köpkraft urholkas, vilket kan leda till minskad försäljning och pressade marginaler. Företag med starka varumärken och möjlighet att föra över kostnadsökningar till kund kan klara sig bättre, men konkurrensen hårdnar när hushållen blir mer prismedvetna.
Bank och finans – gynnas av högre räntor
Banksektorn har traditionellt gynnats av ett klimat med något högre inflation, eftersom det ofta leder till högre räntor och därmed ökade ränteintäkter. Under 2025 har dock Riksbanken hållit styrräntan oförändrad, även om förväntningarna på en sänkning ökat i takt med att inflationen stabiliserats. Banker som Swedbank och SEB har ändå kunnat dra nytta av en fortsatt god utlåning och en stabil svensk ekonomi. Samtidigt är risken för ökade kreditförluster något att bevaka om hushållens ekonomi försvagas ytterligare.
Industribolag och export – blandade effekter
Industrisektorn påverkas på flera sätt av inflationen. För exportbolag kan en svagare krona, som ofta följer med högre inflation, göra svenska varor mer konkurrenskraftiga utomlands. Samtidigt innebär stigande priser på insatsvaror och energi ökade kostnader, vilket kan äta upp delar av vinstmarginalerna. Bolag som Volvo och SKF har under våren lyckats parera dessa effekter genom effektiviseringar och prishöjningar, men känsligheten för ytterligare kostnadsökningar kvarstår.
Bygg och infrastruktur – marginaler under press
Bygg- och anläggningsbranschen är särskilt konjunkturkänslig och påverkas direkt av inflationen, inte minst genom stigande priser på material, transporter och arbetskraft. Kostnaden för råvaror som cement, stål och asfalt har ökat, vilket gör att stora projekt riskerar att bli dyrare än planerat. För bolag som Skanska och NCC innebär detta att marginalerna pressas, särskilt i fasta kontrakt där det är svårt att föra över hela kostnadsökningen till beställaren. I projekt där asfaltering ingår blir detta särskilt tydligt, då oljepriset och därmed asfaltkostnaden ofta är volatila och följer inflationstrenden.
Fastighetsbolag – hyresintäkter och räntekostnader i fokus
Fastighetssektorn påverkas av inflation på flera sätt. Å ena sidan kan hyresintäkterna öka i takt med att hyrorna indexeras mot inflationen, vilket gynnar fastighetsägare. Å andra sidan innebär högre inflation ofta högre räntor, vilket ökar finansieringskostnaderna för bolag med stora lån. Under 2025 har dock ränteutvecklingen varit relativt stabil, vilket gett viss lättnad för sektorn. Fastighetsbolag med starka balansräkningar och långa hyresavtal står bättre rustade, medan de med hög belåning är mer sårbara för ränteuppgångar.
Energi och råvaror – vinnare på stigande priser
Energisektorn är en av de tydligaste vinnarna i ett inflationsklimat. Under våren har priserna på el stigit med 10 procent, vilket direkt gynnar energibolag och producenter. Även bolag inom gruv- och råvarusektorn har kunnat dra nytta av högre priser på metaller och andra insatsvaror. Samtidigt innebär volatiliteten på marknaden risker, särskilt för bolag med stora investeringar och långsiktiga projekt.
Hälsovård och läkemedel – stabilitet i osäkra tider
Hälsovårdssektorn betraktas ofta som en defensiv sektor, mindre känslig för konjunktur och inflation. Efterfrågan på läkemedel och vårdtjänster är relativt stabil oavsett ekonomiskt klimat, vilket gör att bolag som AstraZeneca och Novo Nordisk ofta klarar sig väl även när inflationen stiger. Kostnadsökningar kan dock påverka mindre bolag med smalare produktportföljer.