Så påverkas börsens handelsbolag av den rådande pessimismen
Handelsbarometern för juni 2025 bekräftade det som många redan anat: framtidsförväntningarna bland svenska handelsföretag är fortsatt dystra. Trots vissa ljusglimtar inom dagligvaruhandeln präglas branschen av svag köpkraft och ett oroligt omvärldsläge. För börsens handelsbolag innebär detta en utmanande miljö där varje beslut vägs på guldvåg och där strategierna för att skydda lönsamheten blir allt mer avgörande.
Handelsbarometern visar fortsatt pessimism
Svensk Handels senaste Handelsbarometer visar att framtidsindikatorn för hela handeln ligger under det neutrala indexvärdet 100, vilket signalerar negativa förväntningar kring försäljning, sysselsättning och lönsamhet de kommande tre månaderna. Särskilt sällanköpshandeln och partihandeln backar, med indikatorvärden på 90,1 respektive 92,0. Dagligvaruhandeln går mot strömmen och ökar något, men även där är framtidstron dämpad.
De främsta orsakerna till pessimismen är hushållens fortsatt svaga köpkraft och den globala oro som präglar marknaden. Många konsumenter håller hårdare i plånboken, vilket direkt påverkar butikernas omsättning. Samtidigt har flera företag tvingats lägga ned eller dra ned på personal, vilket ytterligare spär på den negativa stämningen i branschen.
Dagligvaruhandeln klarar sig bättre – men utmaningar kvarstår
Trots det dystra tonläget finns det sektorer som klarar sig bättre än andra. Dagligvaruhandeln har ökat sitt indikatorvärde till 93,5, och förväntningarna på lönsamhet har stigit med 6,3 enheter under juni. En förklaring är att livsmedel och andra nödvändiga varor alltid efterfrågas, även när hushållen drar ned på övriga utgifter.
Men även inom dagligvaruhandeln är marginalerna under press. Priskänsliga konsumenter väljer i högre grad lågprisalternativ och egna varumärken, vilket gör det svårare för bolagen att kompensera för ökade kostnader. Dessutom påverkas hela kedjan av stigande inköpspriser och högre logistikkostnader, vilket gör att även stabila aktörer måste arbeta hårt för att försvara sin lönsamhet.
Sällanköpshandel och partihandel i motvind
Sällanköpshandeln – det vill säga handel med varor som inte köps lika ofta, såsom kläder, elektronik och möbler – är den sektor som drabbas hårdast av den svaga köpkraften. Här har indikatorvärdet fallit till 90,1, och förväntningarna på både försäljning och lönsamhet är låga. Många konsumenter skjuter upp större inköp och prioriterar det nödvändigaste, vilket slår direkt mot bolagens omsättning.
Partihandeln, som ofta fungerar som en länk mellan producenter och detaljister, har också backat. Indikatorvärdet ligger på 92,0, vilket speglar en oro för minskad efterfrågan och tuffare konkurrens. Många bolag i sektorn försöker nu anpassa sina lager och minska kostnaderna för att möta det nya läget.
E-handeln fortsätter att ta mark
En sektor som trots motvinden visar styrka är e-handeln. Enligt E-barometern växte den svenska e-handeln med 9 procent under det första kvartalet 2025 – den högsta tillväxten sedan pandemin. Apotekshandeln och bygghandeln sticker ut med särskilt stark utveckling, medan den fysiska handeln fortsätter att tappa marknadsandelar.
Det förändrade konsumentbeteendet, där allt fler väljer att handla på nätet, tvingar börsnoterade handelsbolag att satsa på digitalisering och effektiv logistik. Samtidigt ökar konkurrensen, både från inhemska aktörer och internationella jättar, vilket pressar priser och marginaler. För att möta dessa utmaningar krävs investeringar i teknik, kundupplevelse och nya affärsmodeller.
Strategier för att skydda lönsamheten
I en tid av osäkerhet och pressade marginaler blir det avgörande för handelsbolagen att hitta rätt strategier för att skydda lönsamheten. Många företag arbetar aktivt med att effektivisera sina processer, minska lager och förhandla om bättre villkor med leverantörer. Digitalisering och automatisering står högt på agendan, liksom satsningar på egna varumärken och lojalitetsprogram för att behålla kunderna. En annan central strategi är att anpassa sortimentet efter konsumenternas nya prioriteringar. Hållbarhet och prisvärde blir allt viktigare, och många bolag försöker möta efterfrågan på miljövänliga och prispressade alternativ. Samtidigt gäller det att snabbt kunna skala upp eller ned verksamheten beroende på efterfrågan, vilket ställer höga krav på flexibilitet och anpassningsförmåga.
I takt med att konkurrensen hårdnar och marginalerna krymper, ökar också risken för stölder och svinn inom handeln. Många börsnoterade handelsbolag har därför valt att investera i moderna säkerhetslösningar, där skalskydd är en viktig komponent för att skydda butiker, lager och logistikcenter mot inbrott och sabotage. Genom att stärka det fysiska skyddet kan företagen minska förluster och samtidigt skapa en tryggare arbetsmiljö för sina anställda.