Sparekonomen: Så undviker du att köpa på dig onödiga finansiella produkter

Finansinspektionen varnar för att många privatpersoner köper finansiella produkter som de varken behöver eller förstår. Produkterna marknadsförs ofta som trygga, hållbara eller exklusiva – men kan i själva verket vara dyra, svårbegripliga och i vissa fall direkt olämpliga. Sharon Lavie, sparekonom på Lendo, delar med sig av konkreta råd om hur du skyddar dig.

• Många finansprodukter säljs in med höga avgifter och låg avkastning.
• Rådgivare har ofta intressekonflikter på grund av provisioner.
• Sociala medier och AI ger ofta generella och opersonliga råd.

I en ny rapport konstaterar Finansinspektionen att många konsumenter förleds av finansiella rådgivare som inte är så oberoende som de ger sken av. Många rådgivare får provision beroende på vilken produkt de säljer – vilket kan leda till att produkter med hög avgift men låg avkastning rekommenderas, trots att det finns enklare och billigare alternativ. Det skriver sparekonomen Sharon Lavie i en artikel på Lendobloggen.

Dolda kostnader och onödiga försäkringar

Vanliga exempel på problematiska produkter är så kallade autocalls och kreditcertifikat – komplexa investeringar med höga avgifter och villkor som kan vara svåra att förstå. Även produktförsäkringar, som erbjuds vid köp av exempelvis mobiltelefoner, kan vara onödiga eftersom samma skydd ofta redan ingår i hemförsäkringen eller täcks av konsumentköplagen.

Min tumregel? Om du inte kan förklara för en vän hur produkten fungerar – låt bli.

Sharon Lavie, sparekonom Lendo.

Tänk efter innan du flyttar pensionen

Ett annat exempel är flytt av tjänstepension. Du kanske erbjuds bättre villkor på bolån om du flyttar din pension – men det kan innebära att du förlorar förmåner som garanterad ränta, lägre avgifter eller försäkringsskydd. Den nya aktören tjänar ofta pengar på flytten, även om det inte gynnar dig på lång sikt.

Sociala medier och AI ger sällan personliga råd

Enligt Finansinspektionen litar allt fler unga på finansiella råd från finfluencers och AI-tjänster. Men dessa känner inte till din ekonomi, din livssituation eller din risktolerans – och råden kan sakna både transparens och tillstånd. Äger influencern aktierna de pratar om? Får de betalt för att nämna ett visst bolag?

Så gör du för att undvika fallgropar:

Sharon Lavie rekommenderar att du alltid:

• Frågar hur produkten fungerar – på ett enkelt sätt.
• Ber om att få alla kostnader redovisade.
• Jämför med enklare alternativ, som indexfonder.
• Tar reda på om rådgivaren får provision.
• Söker oberoende information på till exempel konsumenternas.se eller fi.se.
• Kollar att rådgivaren är licensierad (swedsec.se).
• Ger dig själv betänketid och inte fattar beslut under press.