Trumps tullkrig och dess effekter på svenska industribolag och leveranskedjor
USA:s president Donald Trump har under våren och försommaren 2025 återinfört och därefter dubblerat tullarna på stål och aluminium – från 25 till 50 procent – på import från EU och därmed även Sverige. Effekterna av dessa beslut har redan börjat kännas av bland svenska industribolag, särskilt de med stor export till USA eller beroende av globala leveranskedjor. Situationen innebär både utmaningar och möjligheter för svensk industri, där anpassningsförmåga och strategiska vägval blir avgörande för framtiden.
Svenska stålbolag i skottlinjen
Sverige har länge varit en betydande exportör av stål och aluminium till USA, med cirka 8–10 procent av den totala stålexporten riktad mot den amerikanska marknaden. När de ursprungliga 25-procentiga tullarna infördes 2018 minskade exporten till USA med två procentenheter, motsvarande ett värde på cirka en halv miljard kronor per år. Nu när tullarna fördubblats till 50 procent riskerar effekterna att bli ännu mer kännbara, särskilt för de bolag som inte kan styra om sin försäljning till andra marknader.
Branschorganisationen Jernkontoret pekar på att svenska stålbolag traditionellt har klarat sig relativt väl, bland annat tack vare produktion av specialstål som tidigare undantagits från tullarna. Men med de nya reglerna gäller inga undantag, vilket innebär att även dessa produkter drabbas. Vissa företag har lokal produktion i USA och kan därmed undvika tullarna, men för de som är beroende av export från Sverige blir det nu nödvändigt att se över sina affärsmodeller och logistikflöden.
Exportföretagens strategier och risker
För svenska industribolag och exportföretag handlar det nu om att snabbt anpassa sig till de nya handelsvillkoren. En del bolag försöker öka sin försäljning till andra marknader, framför allt inom EU som fortsatt är den största mottagaren av svenskt stål. Samtidigt är konkurrensen hård och risken finns att ett överskott av stål på den europeiska marknaden pressar priserna och minskar marginalerna för samtliga aktörer.
Flera företag ser också över möjligheterna att öka andelen lokal produktion i USA, vilket kan vara en väg för att kringgå tullarna. Men det är en strategi som kräver stora investeringar och långsiktigt åtagande. För de företag som är mindre flexibla eller saknar resurser att snabbt ställa om, ökar risken för minskad lönsamhet och i förlängningen även personalneddragningar. Fackförbundet IF Metall ser dock i nuläget ingen akut risk för varsel inom svensk stålindustri, men understryker att situationen är osäker och kan förändras snabbt om handelskonflikten fördjupas.
Leveranskedjor under press
De nya tullarna påverkar inte bara exporten av färdiga produkter, utan slår även mot leveranskedjorna för svenska industribolag. Många företag är beroende av import av råvaror och halvfabrikat från olika delar av världen, och när handelsflödena störs kan det leda till flaskhalsar och ökade kostnader. Särskilt kännbart blir detta för företag inom maskin- och fordonsindustrin, där stål och aluminium är centrala komponenter i produktionen.
Handelskriget mellan USA och EU riskerar också att sprida sig till andra varugrupper. USA har redan infört tilläggstullar på 20 procent för vissa varor från EU, och hotar nu med att höja tullarna till 50 procent på samtliga EU-importer. Detta skapar stor osäkerhet för svenska företag som exporterar maskiner, kemiska produkter och andra industrivaror till USA. Samtidigt har EU infört motåtgärder, vilket ytterligare komplicerar situationen för bolag med globala leveranskedjor.
Infrastrukturprojekt och stigande metallpriser
En direkt konsekvens av de nya tullarna är stigande priser på stål och aluminium, vilket påverkar inte bara exportbolagen utan även inhemska infrastrukturprojekt. Bygg- och anläggningssektorn, som redan pressas av höga materialkostnader och inflation, får nu räkna med ytterligare prishöjningar. Detta gäller särskilt större projekt där behovet av stål är omfattande, till exempel vid brobyggen, järnvägsutbyggnad och schaktning för nya vägar.
För entreprenörer och byggbolag innebär detta att kalkylerna måste ses över och att risken för fördyringar ökar. Osäkerheten kring tillgången på material gör det också svårare att planera långsiktigt, vilket i sin tur kan leda till förseningar och ökade kostnader för både privata och offentliga beställare. Samtidigt kan svenska leverantörer vinna marknadsandelar på hemmaplan om importen av billigare stål från andra länder minskar, men det är en utveckling som är svår att förutse i det nuvarande läget.
Möjligheter för anpassningsbara bolag
Trots det tuffa läget finns det svenska industribolag som ser möjligheter i den nya situationen. Företag med stark innovationskraft och förmåga att snabbt ställa om sin produktion kan dra nytta av att leverera specialprodukter som fortfarande efterfrågas på den amerikanska marknaden, även om de nu belastas av tullar. Andra satsar på att utveckla nya produkter eller tjänster som kan möta efterfrågan på andra marknader.
Samtidigt innebär handelskriget att svenska bolag måste bli ännu bättre på att hantera risker och bygga robusta leveranskedjor. Diversifiering av marknader, ökad digitalisering och investeringar i hållbar produktion blir viktiga verktyg för att stå emot framtida störningar. Hur väl svenska industribolag lyckas anpassa sig till de nya handelsvillkoren kommer att vara avgörande för deras konkurrenskraft och tillväxtmöjligheter de kommande åren.