Turerna kring kalkbrytningen på Gotland

Turerna kring kalkbrytning för tillverkning av cement på Gotland har varit många. Det har varit en blandning av varningar för cementbrist, protester från miljöorganisationer och avvisade ansökningar.

Den 6 juli 2021 avvisade Mark- och miljööverdomstolen dåvarande Cementas, numera Heidelberg Materials, ansökan om ett nytt 20-årigt tillstånd för kalkstensbrytning i Slite på Gotland.

Skälet var stora brister i miljökonsekvensbeskrivningen. De gällde särskilt bedömningar av inverkan på grundvattnet.

Högsta domstolen sade den 25 augusti 2022 nej till att ta upp bolagets överklagan.

För att undvika risk för cementbrist tog regeringen fram en lag som öppnade för tillfälliga undantag i miljöbalken och möjlighet för regeringen att bevilja ett tillfälligt tillstånd.

Lagrådet sade nej till regeringens förslag. Men regeringen gick vidare med en proposition och den 29 september 2021 röstade riksdagen enhälligt ja till lagförslaget.

Efter behandling av en ansökan om tillfälligt tillstånd gav regeringen bolaget klartecken att fortsätta bryta till den sista december 2022.

Fyra miljöorganisationer överklagade, men Högsta förvaltningsdomstolen fann att regeringens tillstånd inte strider mot någon lag.

Heidelberg Materials började om med sin tillståndsprocess och lämnade in en ny ansökan om tillstånd i fyra år till mark- och miljödomstolen. Domstolen sade i december 2022 ja till ansökan. Samtidigt pågick bolagets arbete med ansökan om tillstånd för längre tid.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap klassade den 15 december 2022 Heidelberg Materials verksamhet på Gotland som mycket viktig för svensk infrastruktur.

I slutet av 2023 lämnade Heidelberg Materials in en ny ansökan avseende kalkbrytning i 30 år.

Den 7 maj 2025 meddelade mark- och miljödomstolen att Heidelberg Materials fått ett 30-årigt täkttillstånd för brytning av kalk- och märgelsten i File hajdar-täkten och märgelsten i Västra brottet.

Källa: TT