Elbilarna skapar nytt stort problem – där kostnaderna kan bli enorma

Elbilsbatterier skapar ett växande avfallsproblem i Norge och kostnaderna för hantering och återvinning riskerar att landa på miljardbelopp, enligt Nettavisen.

Elbilar skiljer sig från traditionella bensin- och dieselfordon när de ska skrotas.

Medan äldre fossilbilar ofta har ett värde i reservdelar och metall, är det framför allt batterierna som utgör en utmaning för elbilar, rapporterar Nettavisen.

Stora risker och höga kostnader vid hantering

Gamla elbilsbatterier klassas som både brand- och miljöfarligt avfall. Kostnaden för att återvinna ett batteri ligger idag mellan 5 000 och 20 000 norska kronor, beroende på modell och skick.

En incident i Spydeberg tidigare i år, där 1 800 återkallade batterier från Opel Ampera-e lämnades på en parkeringsplats, ledde till larm från myndigheter och avspärrningar på grund av risken för allvarliga personskador.

Marknaden för återvinning är omogen

Trots att Norge har omkring en miljon elbilar är återvinningen av batterier fortfarande i sin linda.

Landet har endast en godkänd återvinningsanläggning, Hydrovolt, som nyligen minskade sin verksamhet på grund av brist på inkommande batterier.

Ofta kan batterierna återanvändas i andra bilar eller som energilager för solceller, men de flesta uttjänta batterier har tidigare exporterats.

Idag är det främst skadade eller återkallade batterier som återvinns i Norge.

Framtida utmaningar för branschen och samhället

Med cirka 160 000 nya elbilar varje år och en växande andel billiga batterityper utan värdefulla metaller, pekar branschen på att återvinningen ofta är olönsam.

Värdet i de enklare batterierna täcker sällan arbetskostnaden.

Transporten till återvinning är också kostsam, då de två närmaste fabrikerna finns i Fredrikstad och Halmstad.

Bilskrotare uttrycker frustration över situationen, eftersom elbilar ger mindre intäkter från reservdelar och saknar värdefulla komponenter som katalysatorer.

Möjlig lösning – men kapaciteten saknas fortfarande

Flera rapporter pekar på att problemet inte handlar om att batterier inte kan återvinnas, utan att dagens system är långt ifrån tillräckligt utbyggt.

Enligt en rapport från Transport & Environment (T&E) kan återvunna metaller från uttjänta elbilsbatterier och restmaterial från batterifabriker täcka behovet för så mycket som 1,3–2,4 miljoner nya elbilar år 2030.

Till år 2035 kan potentialen räcka för upp mot 10 miljoner fordon, förutsatt att effektiv återvinning finns på plats.

Men här brister det i dag.

Enligt Naturvårdsverket behöver Sverige och övriga Europa bygga ut både logistiken och själva återvinningskapaciteten kraftigt.

Myndigheten konstaterar att den nuvarande infrastrukturen inte räcker för den snabbt växande mängden batterier, och att kostnaderna och riskerna blir betydligt större så länge systemen är fragmenterade och underdimensionerade.

Kostnaderna riskerar att öka

Naturvårdsverket påpekar även att mängden batteriavfall i Sverige väntas tredubblas inom tio år i takt med att de första stora generationerna elbilar närmar sig slutet av sin livscykel.

Även om batterierna håller längre än vad många initialt trodde, är volymökningen så kraftig att dagens system riskerar att bli överbelastat.

Myndigheten framhåller att batterier klassas som farligt avfall och kräver särskilda transporter, något som både driver upp kostnaderna och innebär större administrativa krav för verkstäder och skrotar.

Stora möjligheter – men kräver investeringar

Transport & Environment betonar också att EU:s nya batteriförordning, som ställer krav på spårbarhet och återvinningsgrad av metaller som litium, nickel och kobolt, kan skapa en helt ny industri i Europa.

Men för att det ska fungera krävs både fler återvinningsanläggningar och ett robust system för insamling, eftersom bara en mindre del av dagens elbilsbatterier når godkända återvinnare.

Enligt T&E kan effektiv återvinning dessutom minska Europas beroende av import av kritiska metaller, men bara om investeringar görs nu — innan de stora avfallsvolymerna når sin topp runt 2035.

“Second life”-lösningar lyfts fram

I både Sverige och EU lyfts “second life”-lösningar fram som ett sätt att minska trycket på återvinningen.

Många elbilsbatterier som inte längre fungerar optimalt i en bil kan fortsätta användas som energilager i exempelvis fastigheter.

T&E menar att detta kan förlänga batteriernas livslängd avsevärt och ge mer tid för återvinningsindustrin att växa ikapp.