Pessimismen växer bland föräldrar: Unga har inte råd att flytta hemifrån

Det råder en utbredd pessimism bland föräldrar i Sverige om deras barns framtida bostadsmöjligheter. Hälften tror inte att deras barn kommer att kunna köpa en bostad innan de fyller 30 år utan ekonomisk hjälp. Det visar en ny undersökning från SBAB. Samtidigt är det svårt att få en hyresrätt – särskilt i storstadsområdena.

• Hälften av föräldrarna tror inte att barnen kan köpa bostad utan hjälp.
• Föräldrar sparar i snitt 737 kronor per månad till varje barn.
• Rekordlåga födelsetal i Sverige, tidsbrist större hinder än ekonomi.

En undersökning från SBAB visar att föräldrar är oroade över sina barns framtida möjligheter att köpa bostad. 50 procent av föräldrarna tror att deras barn kommer att behöva ekonomiskt stöd för att kunna köpa en bostad innan de fyller 30 år.

Över 1000 föräldrar med barn under 18 år har ingått i undersökningen. Linda Hasselvik, privat- och boendeekonom på SBAB, säger att föräldrarnas syn på sina barns möjlighet att köpa bostad är ”väldigt pessimistisk”.

”Samtidigt vet vi att i flera delar av landet, speciellt i storstadsområdena, är svårt att få en hyresrätt. Det riskerar att leda till att fler unga tvingas bo hemma längre och går miste om den frihet som ofta är förknippad med att äga sitt eget boende”, säger hon.

Ökat sparande men fortsatt oro

Trots att sparandet ökar är många föräldrar osäkra på om de kan hjälpa sina barn ekonomiskt när det behövs. 4 av 10 uppger att de inte kan, eller är osäkra på om de kan, hjälpa sina barn ekonomiskt om det skulle behövas inför en bostadsaffär.

Vi vet att det generellt sett är dyrare över tid att hyra sin bostad än att äga. Samtidigt har prisutvecklingen på många orter gjort det svårt att spara ihop till kontantinsatsen eller kunna låna till bostaden. Vissa föräldrar har möjlighet att hjälpa sina barn medan andra inte har det. Och föräldrarnas ekonomiska situation riskerar att gå i arv, om unga i så stor utsträckning behöver deras stöd för att kunna köpa en bostad. Linda Hasselvik, ekonom SBAB.

Rekordlåga födelsetal påverkar samhällsekonomin

I Sverige föddes rekordfå barn förra året, med en födelsetakt på 1,43 barn per kvinna. Enligt SCB kan detta få betydande ekonomiska konsekvenser på sikt, med allt färre i arbetsför ålder som ska försörja allt fler äldre.

Undersökningen visar att majoriteten av personer under 40 år inte önskar fler barn, främst på grund av tidsbrist. Många föräldrar fokuserar på de barn de redan har och upplever svårigheter med att få vardagen att fungera med fler barn.

Tidsbrist större hinder än ekonomiska faktorer

Trots en generös föräldraförsäkring i Sverige, är det bristen på tid snarare än pengar som avskräcker från att skaffa fler barn. Många föräldrar upplever att de inte har råd att arbeta deltid, trots att de har rätt till det.