Strategen varnar – USA-risken har ökat
USA:s budgetunderskott och statsskuld ser ut att förvärras med Trumpregeringens omstridda skattesänkningar, nu halvvägs genom kongressen. Räntefrossan sprider sig på marknaden och allt fler proffs höjer varningsflagg.
Flykt från amerikanska tillgångar har blivit ett tema på marknaden i vår. Dyra riskpremier och ökad politisk osäkerhet har gjort det svårt att ekonomiskt motivera köp av amerikanska statsobligationer.
Problemets kärna är ökade budgetunderskott, höga räntor och en jättelik statsskuld, enligt Gustav Helgesson, makrostrateg på storbanken SEB.
– Marknaden vill ha betalt för den osäkerhet som är förknippad med att äga amerikanska statspapper i dag. Den risken har ökat, helt enkelt, säger han.
Amerikansk räntefrossa
Räntan på USA:s 30-åriga statsobligation var uppe över 5,15 procent – den högsta nivån på nästan 20 år – efter det att representanthuset med minsta möjliga marginal på torsdagen godkände president Donald Trumps budgetförslag, med stora skattesänkningar.
– Alla frågar sig nu var USA:s “Liz Truss-moment” är, säger Helgesson.
“Liz Truss-moment” är en referens till den plötsliga brittiska finanskris som tvingade dåvarande premiärministern Liz Truss att avgå efter en omstridd budget 2022.
Räntefrossan i USA är inte någon isolerad amerikansk sak, enligt Helgesson.
– Amerikanska statsobligationer är hela grunden för det globala finansiella systemet, så det påverkar alla på ett eller annat sätt, säger han.
Hans tips till svenska småsparare är därför att ha lite extra koll på långa marknadsräntor och dollarn ett tag.
– Risken är att det här sprider sig till andra delar av världen.
Då blir det ett "Liz Truss-moment"
Men någon akut kris på kort sikt är det inte ännu, tror han:
– Om man tar Trumpregeringens tullintäkter i beaktande väntas USA ligga kvar på ungefär de nivåer i budgetunderskott som landet har i dag, det vill säga ungefär 6 procent av BNP.
Enligt ratinginstitutet Moodys, som förra veckan sänkte USA:s kreditbetyg, kan Trumps skattesänkningar om de permanentas lyfta underskottet till 9 procent av BNP.
– Om man skulle få en budget som trycker upp underskottet till 9 procent i dag skulle marknaden underkänna det. Då snackar vi om ett "Liz Truss-moment", säger Helgesson.
Men Moodys beräkning inkluderar inte tullintäkter, enligt SEB-strategen.
Och han räknar med att USA kan dra in cirka 300 miljarder dollar per år om Trumptullarna parkerar kring 10 procent, med lite högre tullnivå för Kina.
Källa: Joakim Goksör/TT