EU vill ta efter Sverige - ska få fart på sparandet och locka kapital
EU överväger att inspireras av Sveriges populära investeringssparkonto för att öka privatpersoners sparande och locka mer kapital till Europas marknader. Förändringen kan komma att påverka både småsparare och investerare i flera europeiska länder.
- EU tittar på Sveriges ISK-modell för att öka privat sparande
- Svenskar sparar betydligt mer i aktier och fonder än övriga Europa
- Polen planerar ett system inspirerat av svenska ISK
Enligt Realtid undersöker EU möjligheten att införa ISK-liknande sparformer i syfte att frigöra kapital och stimulera ekonomisk tillväxt. Det svenska investeringssparkontot har blivit mycket populärt sedan införandet 2012 och lyfts nu fram som förebild.
Populär sparform i Sverige
Investeringssparkontot har gjort det enkelt för svenskar att spara i börsnoterade bolag. Nästan 25 procent av svenskarna äger direkt aktier, med ett genomsnittligt innehav på cirka 540 000 kronor enligt Euroclear Sweden.
Uppgifter från Fondbolagens Förening visar att omkring 70 procent av svenskarna placerar pengar direkt i fonder. Det är en markant skillnad jämfört med exempelvis Storbritannien, där endast 8 procent av privat förmögenhet investeras i aktier och fonder.
Sverige har en privatspararbas som är bland de bästa i världen tack vare hur enkelt människor har kunnat investera i börsnoterade bolag.
Philip Scholtze, sparekonom på Avanza Bank, till Bloomberg.
Förenklingar lockar småsparare
ISK:s popularitet beror till stor del på enkelheten, där sparare kan köpa värdepapper direkt via mobilen och skatteberäkningarna är automatiserade. Modellen har inspirerat EU att överväga liknande lösningar.
En ökad mängd privat kapital anses kunna bidra till Europas ekonomiska tillväxt och göra regionen mer attraktiv för investerare.
EU föreslår inte en enhetlig modell utan vill att varje medlemsland själva beslutar om utformningen. Polen har redan presenterat planer på ett ISK-liknande system för att skapa en aktiekultur, med målet att locka in cirka 100 miljarder zloty under de första tre åren.