Kundkontroll som vapen mot penningtvätt

Kundkontrollen är en grundläggande bit inom många områden där det sker nätbaserade transaktioner, såsom bank, lånetjänster, betalningsförmedling och onlinespel. Det handlar ofta om stora belopp som rör sig snabbt, i helt digitala miljöer, och det ställer höga krav på tillförlitlighet och spårbarhet.

Identifiering och registrering av kunder

När man ska registrera sig som kund hos ett utländskt bolag som bedriver en verksamhet med digitala transaktioner behöver man ofta fylla i formulär där man anger alla sina person- och kontaktuppgifter. Det är omständligt men nödvändigt för kundkännedomen.

Det här är dock något som man slipper om man håller sig till den svenska marknaden. Tack vare lagkraven på användning av e-legitimation, som BankID, genomförs en snabb och säker identitetsbekräftelse i samband med registreringen av ett nytt kundkonto. Det är både tryggt och smidigt. Prova gärna det här online casinot för att se hur det fungerar i praktiken.

Genom användningen av e-legitimation skapas en direkt och tillförlitlig koppling mellan kunden och dennes kundkonto, helt utan manuell behandling. Samma princip används även hos digitala banker och betaltjänstleverantörer för att möjliggöra snabb åtkomst till konton, transaktioner och andra ekonomiska tjänster, med upprätthållande av hög säkerhet.

Det här minskar risken för fel och förenklar kundresan, samtidigt som bolaget får tillgång till korrekta och verifierade uppgifter från första stund. Bland annat är detta en viktig anledning till att svenska online casinon kan upprätthålla en hög nivå av säkerhet utan att kompromissa med användarupplevelsen.

Kraven på kundkännedom och hur dessa hanteras

Området kundkännedom inom digitala tjänster kallas allmänt KYC (Know Your Customer). Det är centralt bland annat för investerings- och handelstjänster, såsom aktiehandel och digitala plattformar för värdepappersförvaltning. Där hanteras stora penningflöden som rör sig snabbt, utan några fysiska kontakter. Rutiner för KYC är då en förutsättning efterlevnad av gällande regelverk och förhindrande av penningtvätt.

Genom att identifiera sina kunder får bolaget i fråga förståelse för vem det är som använder deras tjänster i praktiken. Det är nödvändigt för att motverka penningtvätt och förhindra att den egna plattformen används för att föra in eller föra ut medel som saknar legitimt ursprung.

Kontrollerna gör dessutom att kundrelationerna kan hanteras med högre precision, baserat på uppgifter om identitet och bakgrund. KYC-rutinerna fungerar med andra ord som ett skydd både för marknaden och för kunderna, och bidrar till att hålla verksamheten inom ramar som är förenliga med lag och ansvar.

Kopplingen mellan kundkonto och betalningsmetod

När ett kundkonto väl är etablerat behövs det också kontroller av att de betalningsmetoder som används är direkt knutna till den registrerade kunden. Person- och kontouppgifter hos betalningsleverantören i fråga måste helt enkelt överensstämma med det som registrerats för innehavaren av kundkontot.

Tack vare att betalningskällan verifieras såsom tillhörande kunden skapas en spårbarhet som minskar risken för att kontot används av någon annan, för olagliga syften. Kontrollen är viktig eftersom den ger en korrekt bild av hur pengarna rör sig och verifierar att alla transaktioner kan härledas till rätt person.

Kompletterande verifiering i senare skeden

Efter det initiala skedet kan det behövas ytterligare kontroller. Det kan innebära ett behov av att inhämta uppgifter som visar att kunden har en ekonomi som motsvarar den nivå av engagemang som dennes kundkonto uppvisar.

Vid digital utlåning och kreditförmedling används detta som ett sätt att bedöma kundens ekonomiska förutsättningar och se till att krediten beviljas på ett ansvarsfullt och regelkonformt sätt.

Inom casinobranschen, för att ta det exemplet igen, innebär det här tidskrävande steg för identitetsverifiering för dem som valt en utländsk spelsida. Som kund där måste man nämligen skicka in kopior av pass, adressbevis eller andra dokument, som sedan granskas manuellt.

Hos svenska bolag är det betydligt smidigare tack vare de möjligheter som skapats genom EU-direktivet PSD2 (Payment Services Directive 2). Med kundens godkännande, återigen via BankID, hämtas de ekonomiska uppgifter som behövs direkt från dennes bank. Alltihop sker automatiskt och tar bara någon minut att genomföra. Det är välstrukturerat, snabbt och säkert.

Löpande uppföljning

För att kunna bedöma om och när det är dags att genomföra kompletterande verifiering behöver man följa utvecklingen i kundens aktivitet, för att se om något förändras jämfört med tidigare mönster. Det kan handla om sådant som tätare transaktioner eller att beloppen per transaktion ökar.

Genom att jämföra det aktuella beteendet med hur det sett ut tidigare kan man uppmärksamma signaler som tyder på att något förändrats på ett sätt som kräver en närmare översyn. Om ett sådant mönster upptäcks behöver bolaget bedöma om situationen ska utredas vidare för att kontrollera att det inte handlar om aktiviteter som har olagliga syften, såsom penningtvätt.

Riskbaserad tillämpning av kundkontroll

För att hantera sina kunder på ett sätt som är proportionerligt och ändamålsenligt används emellanåt en riskbaserad modell där varje enskild kund bedöms utifrån en övergripande profil. Resultatet av bedömningen avgör vilken nivå av kontroll som krävs, och om relationen kan hanteras med grundläggande åtgärder eller om det krävs en mer omfattande granskning.

Genom att anpassa kontrollerna till den individuella kundprofilen kan bolaget lägga sina huvudsakliga insatser på de områden där de gör störst nytta. Enklare kontroller används när risken bedöms vara låg, och mer ingående när beteendet eller omständigheterna indikerar att det finns ett behov av ökad vaksamhet.