Räntor, likviditet och halveringar: Därför drivs kryptocyklers toppar mer av makro än myter
När bitcoin halverar minskar nyutgivningen av mynt enligt en förutbestämd tidtabell. Realränta är den nominella räntan minus inflationsförväntningar, vilket visar den verkliga avkastningen på säkra tillgångar. M2 beskriver den breda penningmängden, en proxy för likviditet i ekonomin. Riskaptit speglar investerares vilja att ta risk i allt från aktier till krypto. Tillsammans avgör dessa faktorer om en halvering blir en gnista eller ett fullt tänt fyrverkeri.
Akademiska genomgångar visar att halveringens rena prisimpuls har mattats när marknaden mognat. En peer reviewad studie använde 480-dagars fönster runt varje halvering och fann att kumulativa onormala avkastningar och volatilitet trendar ned över cykler. Den 30-dagars genomsnittliga dagliga volatiliteten runt 2024 års halvering rörde sig från cirka 1,88 procent till cirka 2,72 procent, samtidigt som medelavkastningen per dag har sjunkit från runt 0,92 procent år 2012 till cirka 0,13 procent år 2024. Det är en tydlig signal att kalendern behöver makrokontext för att förstås rätt.
Kalendern möter konjunkturen - så uppstår cykelns toppar
Vad som faktiskt hände runt halveringen 2024
Runt 2024 års halvering blev rörelserna mer kontrollerade jämfört med tidigare epoker, vilket stöder mognadsnarrativet som återkommer i både akademi och medier. I samma 480-dagars perspektiv minskar extremvärden över tid, och 2024 års profil framstår som mindre dramatisk än 2012 och 2020. Den bilden passar en marknad där fler institutioner, tydligare regelverk och mer sofistikerade deltagare dämpar svängningarna.
Sett ett år efter halveringen var uppgången omkring 31 procent enligt svensk branschrapportering, medan en tidigare cykel visade över 400 procent. För den som vill fördjupa sig i guidande resurser och oberoende genomgångar av kryptoplattformar i denna miljö finns förklarande material på Cryptogeeks.se, vilket hjälper läsare att sätta siffror och tidslinjer i sammanhang.
Räntor och likviditet som sätter scenen för risk
Makroklimatet från 2024 till 2025 var betydligt stramare än i tidigare uppgångar. Realräntan på amerikanska tioåriga statsobligationer närmade sig cirka 2,20 procent i maj 2025 enligt stora nyhetsbyråer, bland annat i en Reuters rapport, vilket gör säkra tillgångar mer attraktiva och höjer alternativkostnaden för risktagande.
Samtidigt var penningmängdstillväxt och centralbankernas balansräkningar långt från de kraftiga expansionsfaser som historiskt sammanfallit med boomperioder i risktillgångar. Federal Reserve har i sina rapporter lyft hur likviditet påverkar tillgångspriser, och svagare M2-takt under 2024 till 2025 kan därmed ha dämpat responsen på halveringen.
För den som vill se hur utfallet efter 2024 års halvering ställdes mot detta klimat finns en svensk genomgång i denna analys om utvecklingen ett år efter halveringen, som konkretiserar att uppgången låg nära 31 procent.
Så testas hypotesen med en renodlad metod
En praktisk ram är att använda konsekventa tidshorisonter, exempelvis plus minus 240 dagar eller 480 dagar, och mäta både volatilitet och kumulativa onormala avkastningar. Komplettera med likviditetsvariabler som M2-tillväxt, centralbankers balansräkningar och marknadsspecifika indikatorer som spreads samt on chain likvidationsmått. En regressionsmodell med interaktionstermer, halveringsdummy multiplicerat med realränta, synliggör om halveringseffekten varierar med konjunkturen.
Arbetsmässigt fungerar realräntan som en daglig eller veckovis variabel, definierad som nominell tioårsränta minus break-even-inflation. Forskning påpekar värdet av likviditetsjusterad avkastning och volatilitet samt autoregressiva modeller, vilket hjälper när likviditet skiftar snabbt. En tumregel blir att när realräntan ligger kring eller över 2 procent och M2 växer svagt minskar sannolikheten för en stor halveringsdriven uppgång, medan fallande realräntor mot noll eller lägre, tillsammans med återöppnad likviditet, tenderar att förstärka effekten.
Vad som brukar avgöra toppen i praktiken
Halveringen är en strukturell positiv chock på utbudet, men hur långt gnistan räcker bestäms av räntor och likviditet. Studier över flera cykler visar minskande extremrörelser, och det stramare klimatet 2024 till 2025 med realränta nära 2,20 procent samt modest M2-tillväxt förklarar en mer dämpad respons. För praktiken talar det för att följa realräntor, M2 och övriga likviditetsmått lika noga som kalendern, och gärna sätta dem i en enkel interaktionsmodell. När räntor sjunker och likviditeten öppnas brukar kryptotopparna följa.