Riksbankschefen om digitala valutan – kan i teorin fungera som pengar

Stabila digitala valutor vinner mark som centrala komponenter i det globala betalningssystemet. Samtidigt växer både möjligheter och risker när nya tekniska lösningar möter ökade regulatoriska krav.

Betydelsen av stablecoins, digitala tillgångar med värde knutet till exempelvis amerikanska dollarn eller euron, har ökat markant de senaste åren.

Denna tillväxt har lett till omfattande diskussioner om deras roll i det finansiella systemet, särskilt kring frågor som stabilitet, innovation och tillsyn.

Snabb expansion och ökad integration

Marknaden för stablecoins har vuxit snabbt och uppgick i oktober 2025 till rekordhöga 308 miljarder dollar, enligt Stablecoin Insider.

Jämfört med början av 2025 har marknadsvärdet ökat med 120 procent, drivet av institutionella investeringar och tydligare regelverk i USA, EU och Storbritannien.

Prognoser pekar dessutom på fortsatt kraftig tillväxt.

Enligt Citi och J.P. Morgan kan den globala stablecoinmarknaden närma sig 500–750 miljarder dollar redan 2026.

I ett längre perspektiv, fram till 2030, uppskattas marknadsvärdet kunna uppgå till mellan 2,8 och 4 biljoner dollar, beroende på hur snabbt tekniska innovationer och reglering implementeras.

Hundratals miljarder dagligen

Stablecoins har etablerat sig som en viktig del i decentraliserad finans (DeFi), där de används som säkerhet för utlåning och avkastningsgenererande produkter.

De står för 30 procent av transaktionsvolymerna på blockkedjor, och dagliga volymer har vid toppar nått 250 miljarder dollar.

De två ledande stablecoins, USDT och USDC, dominerar marknaden med över 90 procent av det totala utbudet.

I september 2025 hanterade dessa tillsammans 772 miljarder dollar i justerade transaktioner, vilket motsvarar 64 procent av aktiviteten på Ethereum och Tron.

Teknologiska framsteg

Teknologiska innovationer har lett till att nya typer av stablecoins växer fram, där räntebärande varianter ökat med 300 procent på ett år.

Dessa produkter, ofta backade av amerikanska statspapper eller DeFi-tillgångar, erbjuder avkastning på 3–5 procent per år och utmanar traditionella sparformer.

Stablecoins integreras alltmer med både centralbankers digitala valutor (CBDC) och existerande bankinfrastruktur.

Hybridmodeller där stablecoins kombineras med statliga digitala valutor väntas öka effektiviteten inom gränsöverskridande betalningar och sänka kostnader för remitteringar, särskilt i utvecklingsländer.

Regleringar för stablecoins

Regleringslandskapet för stablecoins har även genomgått betydande förändringar.

I USA har den så kallade GENIUS Act, som infördes i juli 2025, infört federala licenskrav och hårdare krav på reserver och transparens för stablecoinutgivare.

Storbritannien har infört regler som tillåter upp till 60 procent av stablecoinreserver i kortfristiga statsobligationer, medan EU:s MiCA-ramverk har lett till lansering av eurobaserade stablecoins från flera storbanker.

Finansinspektioner och tillsynsorgan som Financial Stability Board understryker samtidigt vikten av internationell samordning för att hantera risker kopplade till skillnader i nationella regelverk och för att motverka brottsliga transaktioner inom kryptomarknaden.

Risker med stablecoins

Trots potentialen för effektivare och snabbare betalningar belyser flera aktörer riskerna med stablecoins.

Enligt Dagens industri lyfte Riksbankschefen Erik Thedéen vid en utfrågning i riksdagens finansutskott att stablecoins till skillnad från bitcoin teoretiskt kan fungera som pengar, men att stabiliteten beror på att kopplingen till underliggande tillgång – så kallad peg – verkligen håller.

Om förtroendet för en stablecoin sviktar och peggen mot till exempel dollarn bryts, kan det leda till uttagsanstormningar och påverka grundläggande delar av det globala finansiella systemet, såsom amerikanska statspapper.

Riskerna omfattar även cyberattacker och operativa problem, liksom att olika regleringsmodeller i EU, USA och andra jurisdiktioner kan skapa möjligheter för regleringsarbitrage.

Högre sannolikhet än för insättningsgaranterade banker

Årliga sannolikheten för att en stablecoin tappar sin peg uppskattas till 3–4 procent, vilket är betydligt högre än för insättningsgaranterade banker enligt Stablecoin Insider.

Thedéen betonade behovet för Sverige och andra länder att utveckla egna digitala betalningslösningar, för att undvika att privata eller globala aktörer får en dominerande roll.

Han nämnde möjligheten att vidareutveckla Swish för gränsöverskridande betalningar och hänvisade till ECB:s arbete med den digitala euron.

Den verkliga möjligheten

Enligt George Goodyer, chef för produkt- och teknikavdelningen på Zepz, är den verkliga möjligheten med stablecoins att bygga in dem i existerande, pålitliga betalningsnätverk och därigenom förbättra snabbhet, likviditet och kostnadseffektivitet utan att kräva stora förändringar i användarbeteende, detta rapporterar Retail Banker International.

Stablecoins kommer inte att förändra remitteringar genom att störa systemet. De kommer att förändra dem genom integration, och stärka ryggraden i globala betalningar snarare än att ersätta den.

George Goodyer, chef för produkt- och teknikavdelningen på Zepz.

På sikt förväntas stablecoins hantera 5–10 procent av världens gränsöverskridande betalningsflöden, vilket motsvarar upp till 4,2 biljoner dollar årligen år 2030 enligt Stablecoin Insider.

Effektivare remitteringar kan ge stora besparingar för hushåll i tillväxtregioner och bidra till ökad finansiell inkludering.

Utvecklingen mot ökad reglering och innovation kan stärka stabiliteten i det finansiella systemet, men förutsätter fortsatt arbete med riskhantering, tillsyn och internationell samordning för att realisera potentialen och minimera sårbarheter.