Börskollen - Aktier, fonder och ekonominyheter
BörskollenFör dig med koll på börsen

Artikel

Skiftet mot realtidsbetalningar utmanar de traditionella bankkorten

Skiftet mot realtidsbetalningar utmanar de traditionella bankkorten
Stockfoto.

Betalningar har länge varit en osynlig del av ekonomin. De bara fungerar, tills de inte gör det. Under 2026 har frågan seglat upp på allvar, när realtidsbetalningar och open banking-lösningar på kort tid börjat ta marknadsandelar från klassiska kreditkort.

För privata investerare och sparare handlar det inte bara om bekvämlighet. Betalinfrastrukturen påverkar allt från bolagens kostnadsbas till hur snabbt digitala affärsmodeller kan skalas. Det gör skiftet mot omedelbara överföringar till mer än en teknisk detalj – det är ett strukturellt skifte.

Bakom förändringen finns både teknik och reglering. När identifiering, betalning och verifiering smälter samman i realtid förändras spelplanen för banker, fintechbolag och konsumenter samtidigt.

Teknikskiftet som möjliggör omedelbara överföringar

Grunden för realtidsbetalningar är att flera steg i en transaktion nu sker samtidigt. BankID har blivit navet i detta ekosystem genom att koppla säker identifiering direkt till betalningen, utan mellanhänder. Resultatet är färre avbrutna köp och mindre administrativ friktion.

Utvecklingen syns tydligt i statistiken. 2 556 miljoner elektroniska gireringar i Sverige under 2024, jämfört med 675 miljoner kreditkortstransaktioner. Skillnaden illustrerar hur snabbt direktbetalningar har blivit norm i vardagsekonomin.

Samtidigt pekar centralbanken ut riktningen framåt. I Riksbankens Betalningsrapport 2025 framhålls att banker bör erbjuda fler omedelbara betaltjänster än Swish, vilket markerar att infrastrukturen nu är redo för nästa steg. Det sätter press på traditionella kortlösningar som bygger på fördröjd avveckling.

Branscher som driver på utvecklingen

Digitala tjänster som ställer höga krav på snabbhet och tillgänglighet har blivit en testbädd för realtidsbetalningar. Streaming, e-handel och olika former av interaktiv underhållning visar att användarna idag förväntar sig omedelbar respons – både vad gäller tjänsten i sig och när pengar byter ägare. Det handlar inte bara om bekvämlighet, utan om att skapa sömlösa flöden där varje transaktion sker utan friktion.

I detta sammanhang blir direktbanköverföringar med BankID ett naturligt alternativ. Inom spel och interaktiv underhållning syns detta tydligt: plattformar som bygger på instant bank casino med direktspel visar hur realtidsbetalningar möjliggör snabba insättningar och uttag direkt mellan bankkonton, utan kreditrisk och utan fördröjning. Samma princip används i andra digitala tjänster där snabba, frekventa transaktioner är viktiga för användarupplevelsen och för att hålla verksamheten smidig.

Användningen av BankID understryker omfattningen. En analys från SCCG Management visar att BankID användes 7,6 miljarder gånger i Sverige under 2024, vilket gör tjänsten till en de facto-standard för både identifiering och verifiering. När kreditbaserade lösningar dessutom fasas ut i vissa sektorer från april 2026 förstärks skiftet mot omedelbara bankbetalningar.

Konsumenternas ändrade betalbeteende

För konsumenterna är förändringen ofta omedveten. Fokus ligger inte på vilken teknik som används, utan på att betalningen går snabbt och känns trygg. Ändå påverkar beteendet hur olika betalmedel värderas i praktiken.

Kreditkortets styrka har länge varit flexibilitet och bonusar. Men när fler köp sker digitalt och i realtid väger snabb tillgång till tjänsten tyngre än fördröjd fakturering. Direktbetalningar från konto minskar dessutom risken för överskuldsättning, något som blivit allt mer relevant i den privatekonomiska debatten.

Detta skifte innebär också att konsumenternas relation till banken förändras. Banken blir inte bara en förvaringsplats för pengar, utan en aktiv del av köpupplevelsen. För investerare är det en signal om att kundlojalitet i framtiden kan byggas genom teknik snarare än genom traditionella produkter.

Fintech-bolagens roll i den nya betalekonomin

När infrastrukturen väl finns på plats flyttas värdeskapandet uppåt i kedjan. Fintechbolag som bygger tjänster ovanpå open banking kan snabbt lansera nya lösningar utan att äga kundrelationen fullt ut. Det pressar både banker och kortnätverk att samarbeta eller anpassa sina affärsmodeller.

För marknaden som helhet innebär det ökad konkurrens och snabbare innovation. Marginaler flyttas, och intäkter som tidigare låg i kortavgifter kan istället hamna hos teknikleverantörer och plattformsbolag. Det är en utveckling som investerare behöver följa noggrant.

I ett större perspektiv visar skiftet mot realtidsbetalningar hur finansiell infrastruktur och beteende hänger ihop. När pengar kan röra sig lika snabbt som information förändras förutsättningarna för hela ekonomin. Bankkorten försvinner inte över en natt, men deras roll är inte längre självklar.

Nyhetsbrev