Större satsningar än väntat – här finns behoven
Ett välkommet budgetbesked som applåderas från flera håll. Nu är den stora frågan vad pengarna ska läggas på. LO vill bland annat se höjda barnbidrag, Svenskt näringsliv i sin tur skattereformer.
Det hade spekulerats om 50 miljarder konor, nu blir det i stället reformer på 60 miljarder i statsbudgeten för nästa år. Beskedet från regeringen och finansminister Elisabeth Svantesson (M) möts med tummen upp från såväl LO som Svenskt näringsliv.
– Lite överraskande och något mer än förväntat, men det är bara att välkomna detta, säger LO:s chefsekonom Torbjörn Hållö.
– Det är väldigt positivt. Väl avvägt med hänsyn till det rådande konjunkturläget och de starka statsfinanser som vi har, replikerar hans kollega på Svenskt näringsliv, Sven-Olov Daunfeldt.
Mera stöd behövs
Även Annika Winsth, chefsekonom hos Nordea, ser det som ett välkommet besked med tanke på konjunkturoro och stigande arbetslöshet.
– Svantesson får godkänt, det är rimligt att använda 60 miljarder, men jag tror att de är lite optimistiska kring arbetslösheten. Jag tror att de kommer använda lite mer stöd till arbetsmarknaden, kommenterar hon.
Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, tycker också att summan är rimlig men något i underkant.
– Vår prognos var 60 till 80 miljarder. Med fem–tio miljarder till i vårbudgeten så landar vi ungefär där. Vi har starka statsfinanser. När regeringen nu tycker att inflationskriget är vunnet är det vettigt att man också använder de här finanspolitiska musklerna, säger han och tillägger:
– Men vi vet fortfarande inte vad pengarna ska användas till. Nu pratar finansministern om strukturåtgärder, tillväxt, produktivitetshöjande åtgärder. Allt det är kloka saker – men det måste också levereras.
Rätt stöd till hushållen
Från LO:s sida vill man se en satsning på hushållen och mot låg- och medelinkomsttagare.
– Det gäller att stötta hushållen på rätt sätt. Regeringen har ju förslag för höginkomsttagare. Det är politik som man inte bör genomföra för det stimulerar inte svensk ekonomi. Det handlar i stället om höjda barnbidrag och generella skattesänkningar som går till alla, säger Torbjörn Hållö.
– Man bör absolut inte genomföra de här förslagen om sänkt skatt på ISK-sparande, anser han.
Sven-Olov Daunfeldt i sin tur vill se "en riktig tillväxtbudget".
– Det vi ser som viktigt är att vi tar bort de tillväxtfientliga skatterna. Vi hoppas på avtrappningen av jobbskatteavdraget. Fokus på skatteformer som ökar på drivkraften att arbeta.
Källa: Tobias Österberg/TT, Karin Rader/TT, Joakim Magnå/TT