Fällan: Därför betalar du för mycket – utan att själv märka det
Många hushåll går miste om stora summor varje år på grund av omedvetna val och brist på jämförelse av finansiella produkter. Enligt sparekonomen Christina Sahlberg handlar det ofta om hur hjärnan fungerar – snarare än om okunskap eller slarv.
Den så kallade status quo-effekten gör att svenskar fortsätter betala för mycket i räntor och avgifter, trots att bättre alternativ finns.
Oviljan att aktivt välja nya banker, försäkringar eller sparformer leder till att många konsumenter fastnar i kostsamma avtal.
Flera experter pekar på att det ofta räcker med små, återkommande insatser för att sänka hushållens kostnader rejält över tid.
Innehåller annonslänkar till Compricer och Danske Bank.
Status quo-effekten styr hushållens ekonomi
Resonemanget utvecklas i en krönika av Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer. Hon förklarar att hjärnans inbyggda preferens för det bekanta gör att vi undviker att välja nytt, även när alternativen är bättre eller billigare.
Fenomenet kallas status quo-effekten, eller default bias, och innebär att vi tenderar att hålla fast vid det förvalda.
I vardagen leder det till att många behåller exempelvis samma försäkring, pensionsfond eller sparkonto trots att det kan finnas mer förmånliga alternativ.
Sahlberg hänvisar till omfattande forskning från USA och Storbritannien som visar hur stark effekten är. I länder där anställda automatiskt ansluts till tjänstepension sparar över 90 procent, medan deltagandet i länder där man själv måste göra ett aktivt val ofta ligger runt 30 procent.
När du ser fällan kan du undvika den. Det kan kännas som ett litet steg, men en timmes genomgång kan spara dig tusenlappar varje år.
Christina Sahlberg, sparekonom Compricer.
Status quo-effekten har tydliga ekonomiska konsekvenser. Många betalar höga räntor på bolån eller försäkringar, låter pengar ligga på konton utan ränta och behåller pensionsfonder med höga avgifter – allt för att det kräver handling att byta.
Hon rekommenderar att konsumenter använder digitala jämförelsetjänster, checklistor och sätter årliga påminnelser för att systematiskt se över avtal och abonnemang.
Sparprodukter utpekade som dyra fällor
Vad kan då de här dåliga ekonomiska besluten handla om? I en annan artikel uppmärksammade vi nyligen Småspararguidens årliga lista över sparprodukter som anses ge konsumenterna minst värde för pengarna.
Överst på denna så kallade ”skitlista” hamnar storbankernas sparkonton. Trots att svenska hushåll har över 2 000 miljarder kronor på konton utan bindningstid – varav 60 procent hos storbankerna – erbjuds ofta ingen eller mycket låg ränta.
Jämförelsevis erbjuder nischbanker rörliga räntor på omkring 2,5 procent och bundna räntor kring 3 procent, alla med statlig insättningsgaranti.
Detta innebär att många hushåll går miste om betydande ränteintäkter varje år.
Nedan listar vi några av de sparkonton, som till skillnad från storbankernas, ger dig bland de högsta räntorna just nu:
- Fedelta – upp till 3,00 procent, fastränta 36 månader. Här kan du läsa mer
- Nordiska – upp till 2,85 procent, fastränta 60 månader. Här kan du läsa mer!
- Brocc – upp till 2,85 procent, fastränta 60 månader. Här kan du läsa mer!
- Coeli – 2,75 procent, fastränta 3 månader. Här kan du läsa mer!
- Froda – 2,75 procent, fastränta 3 månader. Här kan du läsa mer!
Enligt Småspararguidens beräkningar förlorar hushållen cirka 26 miljarder kronor årligen på grund av utebliven avkastning på sparpengar hos storbankerna. För att få viss ränta krävs ofta särskilda villkor eller höga insättningar.
Utöver sparkonton pekar Småspararguiden på ytterligare fyra produkter som kostar konsumenter stora summor:
- Storbankernas fonder med höga avgifter.
- Fonder förmedlade via försäkringsmäklare.
- Produktförsäkringar som ofta överlappar befintligt försäkringsskydd.
- Strukturerade produkter, såsom autocalls.
Stora skillnader mellan bolåneräntor – bästa banken utsedd
En annan viktig aspekt är bolånemarknaden, som är en stor kostnadspost för många svenskar.
En färsk genomgång från jämförelsetjänsten Zmarta/uScore, som vi tidigare rapporterat om, visar på betydande skillnader mellan bankernas genomsnittliga bolåneräntor under 2025.
I kartläggningen har man analyserat snitträntorna på nya och omförhandlade rörliga bolån hos 13 av Sveriges största banker under året som gått.
Danske Bank erbjöd den lägsta snitträntan för rörliga bolån på 2,81 procent, medan Ikano Bank hade den högsta på 3,04 procent.
Danske Bank erbjöd den lägsta genomsnittliga räntan för helåret – 2,81 procent – följt av Landshypotek (2,83 procent). Ikano Bank hade den högsta (3,04 procent).
För ett bolån på två miljoner kronor motsvarar detta en skillnad på 4 600 kronor per år före ränteavdrag.
Tips – bankerna som pressar boräntan:
- Se vilken ränterabatt just du kan få hos Danske Bank idag
- Se vilken ränterabatt just du kan få hos Landshypotek Bank idag
Eller jämför fler banker och bindningstider och klicka dig vidare:
Genomgången visar att banker med transparenta räntor, där rabatter ges automatiskt utifrån lånebelopp och belåningsgrad, ofta erbjuder lägre räntor än banker där individuella förhandlingar krävs.
Sammanställningen understryker vikten av att jämföra villkor och vara aktiv i sina ekonomiska beslut för att undvika onödiga kostnader över tid.