Växande trenden som kan förändra finansmarknaden i grunden
Börskollen - Aktier, fonder och ekonominyheter
BörskollenFör dig med koll på börsen

Nyhet

Växande trenden som kan förändra finansmarknaden i grunden

Växande trenden som kan förändra finansmarknaden i grunden

Intresset för stablecoins ökar kraftigt och lyfter diskussionen om ett teknikskifte inom finansvärlden. Samtidigt väcker utvecklingen frågor kring reglering, risker och framtidens roll för banker och centralbanker.

  • Stablecoins ses som ett potentiellt genombrott för digitala betalningar.
  • Stora aktörer och lagstiftare positionerar sig snabbt på marknaden.
  • Risker kring finanssystemet och behov av ökad övervakning lyfts fram.

Utvecklingen kring stablecoins, digitala tillgångar kopplade till traditionella valutor, har accelererat under det senaste året. Enligt Dagens industri och kommentarer från ledande ekonomer och politiker, kan stablecoins på sikt komma att påverka både betalningssystem och centralbankers roll.

Flera banker och fintech-aktörer engagerar sig nu i projekt för att utforska möjligheterna, men samtidigt påpekas risker och behov av reglering.

Teknikskifte på horisonten – stablecoins utmanar etablerade system

Stablecoins har funnits i över ett decennium men har främst använts inom kryptohandeln. Nu växer intresset från traditionella finansaktörer, då tekniken möjliggör snabba och kostnadseffektiva betalningar.

Johan Javeus, chefsstrateg på SEB, framhåller att stablecoins har potential att utmana såväl internationella betalningssystem som Swift, som globala kortnätverk. En stablecoin kopplad till exempelvis dollarn kan vara enkel att förstå och använda. Detta anses kunna underlätta bredare användning än för andra kryptovalutor.

Om stablecoins får fäste skulle de kunna utmana allt från internationella informationssystem för betalningar som Swift till de alla de vardagsbetalningar som idag görs genom de globala kortföretagen.

Johan Javeus, chefsstrateg på SEB.

Många projekt med blockkedjeteknik har hittills stannat på experimentstadiet, dels eftersom befintliga system anses fungera tillfredsställande, dels på grund av komplexa regelverk och många aktörer. Flera banker, inklusive SEB, samarbetar nu med europeiska kollegor för att lansera en eurobaserad stablecoin.

Tekniken bakom stablecoins bygger ofta på blockkedja, en distribuerad och transparent databas som registrerar transaktioner på ett säkert och permanent sätt. Stablecoins försöker undvika de stora värdesvängningarna som kännetecknar kryptovalutor som bitcoin, eftersom de är knutna till stabila tillgångar som dollar eller euro.

Ökad reglering och politiskt stöd ger nya förutsättningar

En nyckelfaktor för stablecoins framväxt är att lagstiftning och politiskt stöd nu finns på plats, särskilt i USA. Lagen ”The Stable Act” kräver att utgivare av stablecoins har full täckning i exempelvis amerikanska dollar eller statspapper.

Detta har lett till att stablecoins ofta är backade av tillgångar som amerikanska statspapper, vilket i sin tur skapar efterfrågan och kan påverka finansieringen av den amerikanska statsskulden.

Samtidigt innebär det att om stora mängder stablecoins hålls i dessa tillgångar kan det uppstå nya risker om förtroendet för statspapperen skulle minska, enligt Centerpartiets ekonomisk-politiska talesperson Martin Ådahl till Dagens industri.

Ådahl framhåller att volymerna inom kryptohandeln, särskilt stablecoins, ökat kraftigt och att det nu är viktigt med översyn och kontroll av vilka positioner som byggs upp i det finansiella systemet. Han anser att det är klokt av banker att delta i utvecklingen, men betonar behovet av övervakning och reglering.

Stablecoins omfattas inte av statlig insättningsgaranti och ger normalt ingen ränta, vilket gör att de inte helt kan ersätta traditionella bankkonton. Men med ökade krav på reserver och tydligare regler har förtroendet vuxit, och därmed också intresset från både banker och investerare.

Samtidigt pågår centralbankernas egna projekt för digitala valutor, så kallade CBDC:er. Kina har kommit längst, medan Europeiska Centralbanken utreder en digital euro. Javeus påpekar att privata initiativ nu har både teknik, lagstiftning och politiskt stöd – en utveckling som kan sätta press på centralbankerna.

Om stablecoins får genomslag kan de påverka banksektorn, då fler kan välja att hålla digitala tillgångar i stället för pengar på bankkonto. Det kan i förlängningen leda till ökad konkurrens om inlåning och förändrade villkor för banker.

Sammanfattningsvis har stablecoins potential att både effektivisera betalningar och ställa nya krav på övervakning och riskhantering i det globala finansiella systemet. Utvecklingen drivs av teknik, politiska beslut och marknadens aktörer, och följs noga av både banker och lagstiftare.

Nyhetsbrev