Ränta på ränta kalkylator

Ränta på ränta kalkylator

Vad är ränta på ränta och hur räknar man ut det? Använd vår smidiga kalkylator för att enkelt beräkna ränta på ränta effekten och läs mer om begreppet, användning och formel nedan.

Ränta på ränta innebär att man kombinerar avkastning och tid för att på så vis uppnå en kraftfull snöbollseffekt där ett litet investeringskapital kan växa sig väldigt stort över en lång tidsperiod. Lär dig mer om hur det fungerar och den enorma kraften i ränta på ränta effekten.

Ränkta på ränta kalkylator

Använd vår kalkylator för att beräkna ränta på ränta effekten

Fyll i kalkylatorn med dina siffror. Historiskt över långa tidsperioder har börsen haft en avkastning på ungefär 7-8% per år men man kan givetvis åstadkomma både högre eller lägre än så. Fyll även i hur många år du vill räkna med så uppdateras resultatet löpande. Du får ett tydligt och pedagogiskt svar som visar utvecklingen på det investerade kapitalet. Lite längre ner på sidan kan du även läsa om vad ränta på ränta effekten är, hur den beräknas och hur du kan uppnå den.









Resultat

Ditt resultat för ränta på ränta-beräkningen

Din slutsumma efter 25 år blir

0 kr

Total andel avkastning dvs ränta på ränta

0 kr

Totalt antal sparande kronor

0 kr

Utvecklingen i 25 år som ett diagram

Här ser man tydligt visualiserat hur ränta på ränta över tid ger en exponentiell tillväxt av det investerade kapitalet. Testa gärna genom att justera parameterar som sparhorisont eller månadssparande i kronor ovan för att se hur resultatet förändras med hjälp av tid.

Utveckling år för år

Om du föredrar att se resultatet i tabellformat så kan denna uppställning vara något för dig.

ÅrSumma

Vad är ränta på ränta?

Ränta på ränta är ett begrepp som beskriver idén om att återinvestering av vinst ger en exponentiell tillväxt över tid. När du återinvesterar räntan (dvs. avkastningen) istället för att ta ut den, får du nästa år ränta på räntan, och nästa år ränta på den räntan (som hela tiden ökar eftersom du återinvesterar din avkastning i form av exempelvis ränta, värdeökning av aktier eller fonder eller utdelningar). Ränta på ränta används normalt när man talar om sparande, men allting som genererar pengar kan använda ränta på ränta formeln. Det inkluderar till exempel aktier och fonder.

En förträfflig genomgång av ränta på ränta av Alexander på Nordnet.

Ränta på ränta formel

För att räkna ut ränta på ränta effekten från år till år behöver du bara multiplicera ditt nuvarande sparkapital med räntan/avkastningen. Just räntan är vanligtvis årlig, men ibland också månatlig. För enkelhetens skull använder vi årlig ränta i detta exempel nedan.

Startkapital * Årlig sparränta = Nästa års sparkapital

Med 1 % sparränta och 10,000 kronor sparkapital blir nästa års sparkapital alltså: 10,000 * 1,01 = 10,100. Men antagligen vill du räkna framåt flera år i tiden. I så fall använder du följande formel:

Startkapital * (1+avkastning)^antal år.

Låt säga att vi vill räkna ut sparkapitalet år 12 med ett startkapital på 10,000 kronor och ränta på 1 %. 10,000 * 1,01^12 = 11,268.25.

Exempel på ränta på ränta

För att räkna på ränta och ränta och tydliggöra dess effekter jämför vi två fiktiva sparsituationer. Vi antar först och främst att båda personerna har lika hög sparränta och samma villkor. De sätter båda in en enda fast summa på sparkontot och låter sedan pengarna ligga där, utan att investera något mer än sin avkastning (dvs. räntan) från sparpengarna.

Sparränta: 3 % per år. Det enda som skiljer exempelpersonerna åt är startkapitalet:

Person A: 9,000 kronor sparkapital

ÅrSparkapital i början av åretAvkastningSparkapital i slutet av året
19.0002709.270
29.2702789.548
39.5482869.834
1011.74235212.094
2518.29354918.842
4028.50085529.355

Person B: 80,000 kronor sparkapital

ÅrSparkapital i början av åretAvkastningSparkapital i slutet av året
180.0002.40082.400
282.4002.47284.872
384.8722.54687.418
10104.3823.131107.513
25162.6234.879167.502
40253.3627.601260.963

Huruvida ökningen är stor eller inte är så klart relativt. Men för att få lite kontext kan vi se på resultaten och jämföra efter att vi gjort några enkla modifieringar.

Utan ränta på ränta och med månatligt sparande

Först kan vi jämföra med vad som hade hänt om ränta på ränta effekten inte spelade in, det vill säga om personerna varje år tog ut avkastningen istället för att återinvestera den. Ökningen av sparkapitalet hade då varit exakt detsamma varje år, utan någon exponentiell ökning med hjälp av återinvestering.

Person A utan återinvestering av avkastning (ingen ränta på ränta effekt):

ÅrSparkapital i slutet av året
19.270
29.540
39.810
1011.700
2515.750
4019.800

En tydlig minskning, men såvida man inte sparar under flera decennier är skillnaden alltså inte särskilt stor vid lägre summor. Mer intressant blir det om man lägger till månatligt sparande. Låt säga att person A sätter in 500 kronor varje månad på sparkontot, utöver den återinvesterade avkastningen. Resultatet blir då:

Person A med månatligt sparande och återinvestering av ränta:

ÅrSparkapital i slutet av året
115.450
222.094
328.937
1082.944
25244.164
40495.340

Här blir skillnaden markant. Efter 25 år har sparkapitalet växt till nära en kvarts miljon och 15 år efter det är det uppe i halvmiljonen. Regelbundet sparande i kombination med ränta och ränta kan göra enorm skillnad i ditt sparande. Naturligtvis får man komma ihåg att en betydande del av det totala sparkapitalet i sista exemplet inkluderar de 6,000 som sätts in varje år (500 x 12).

Vad krävs för att utnyttja ränta på ränta effekten?

Exemplen ovan visar att ränta på ränta är väldigt beroende av dessa fyra faktorer

  • Startkapital
  • Månadsinsättning
  • Ränta
  • Tidsperiod

För att ränta på ränta ska visa någon större effekt, är det viktigt att tänka långsiktigt. Ränta på ränta effekten är som sagt exponentiell, vilket kräver tid. Den enkla sanningen är att ju mer tid och pengar du kan avsätta, desto högre blir ränta på ränta effekten.

Ränta på ränta kontra inflation

Något som ibland glöms bort är att inflationen påverkar ditt sparande. När du sparar pengar och räknar på avkastningen kan det vara värt att dra bort inflationen. Inflationen varierar från år till år, men har historiskt legat på runt 2 % (vilket är Riksbankens inflationsmål).

Det enklaste sättet att räkna in inflationen i din kalkyl, är att helt enkelt ta din sparränta och subtrahera med 2 %. Då får du den så kallade realavkastningen. 3 % sparränta - 2 % inflation = 1 % realavkastning. Om ditt sparkonto har en ränta under 2 % betyder det alltså att du indirekt går back, vilket är den bittra sanningen med inflation. Man får dock komma ihåg att det ändå är mycket bättre än att låta pengarna ligga på ett konto utan någon sparränta alls.