Nya lagar ska stärka kontanterna – men bankernas regler skapar problem

Från 2026 ska svenska butiker och apotek återigen acceptera sedlar och mynt, enligt nya lagförslag. Samtidigt visar aktuella fall och undersökningar att både tillgången till och användningen av kontanter utmanas i praktiken.
Regeringen och EU förbereder flera nya regelverk för att stärka kontantbetalningens roll i samhället, med särskilt fokus på krisberedskap.
Nya lagar ska återinföra kontanter i handeln
Två olika regelverk är under framtagande och väntas träda i kraft under 2026, något vi tidigare rapporterat om. Ett nationellt lagförslag innebär att bemannade butiker och apotek ska tvingas acceptera kontant betalning från juni 2026.
Parallellt förhandlar EU om regler som ger konsumenter rätt att ta ut upp till 150 euro, motsvarande cirka 1 600 kronor, direkt i butikskassan utan att behöva göra ett köp. För att säkerställa säkerheten ska sådana uttag kräva både chip och PIN-kod.
Det finns dock undantag, bland annat om personalens säkerhet äventyras eller om hanteringen riskerar verksamheten. Butiker kan även neka kontant betalning i särskilda situationer.
Brist på kontanter i hushållen trots ökat fokus på beredskap
Bakgrunden till lagförslagen är att myndigheter och regeringen vill stärka samhällets motståndskraft mot störningar och it-hot. Myndigheten för civilt försvar och Riksbanken framhåller att tillgång till kontanter är avgörande vid kris.
Trots detta saknar över hälften av svenska hushåll kontanter hemma för att klara en krissituation, visar en rapport från Sparbankernas Riksförbund.
Endast 23 procent av de som har kontanter disponerar över 2 000 kronor, vilket är en minskning med 18 procentenheter på två år.

Kontantuttag begränsas av bankernas kontrollrutiner
Samtidigt som samhället väntas återgå till ökad kontanthantering, upplever vissa bankkunder ökade begränsningar.
Anders Hallstensson, en privatperson i Arvika, har fått sina möjligheter att ta ut kontanter stoppade av Länsförsäkringar bank, enligt Nya Wermlands-tidningen.
Banken krävde att Hallstensson skulle styrka hur han använt de cirka 16 000 kronor han tagit ut per månad under de senaste 18 månaderna, med hänvisning till penningtvättslagen.
Eftersom han inte sparat kvitton från vardagsutgifter ansåg han kravet omöjligt att uppfylla.
Enligt Länsförsäkringar bank finns inga fasta gränser för när kontantuttag ifrågasätts, utan bedömningar görs utifrån individens beteende och den information banken har om kundens kontoanvändning.
Bankchef Jörgen Deramond Kronstrand menar att ökade kontrollfunktioner är en följd av att brottsligheten ökat, och att bankerna måste anpassa sina system efter gällande lagstiftning.
Kontanter stärks i lagen – men möter hinder i vardagen
Sammanfattningsvis visar utvecklingen att kontanternas roll i samhället är på väg att stärkas i lagstiftningen. Nya regler ska tvinga handeln att ta emot kontanter och göra det enklare att ta ut pengar.
Samtidigt visar konkreta exempel att det i praktiken kan vara problematiskt att använda kontanter, där bankkunder kan behöva styrka sina uttag i efterhand – något som blir svårt för den som inte sparar alla kvitton från vardagliga inköp.


