AI-boomen kan bli en ny finansfälla – varnar ”centralbankernas centralbank”
Världens fem största techbolag väntas investera mer än tusen miljarder dollar i AI under 2025 och 2026. Men bakom de svindlande siffrorna döljer sig en allt mer skuldsatt finansieringsmodell – och nu slår "centralbankernas centralbank" larm.
Det är Bank for International Settlements, BIS, som höjer rösten. Organisationen grundades 1930 och ägs av världens centralbanker. Den fungerar som ett globalt forum för monetärt samarbete och dess analyser bär tung auktoritet i det internationella finanssystemet.
Skulder driver boomen framåt
Pablo Hernandez de Cos, chef för BIS, talade vid en konferens arrangerad av Indiens centralbank och levererade en varning med historisk tyngd. AI-investeringarna finansieras i växande utsträckning med lån och privat kredit snarare än med bolagens faktiska vinster. Det rapporterar Reuters.
Det är just den aspekten som oroar Hernandez de Cos mest. Stor del av finansieringen är enligt honom "svåröverskådlig och sammankopplad" – ord som i finansvärlden är röda flaggor.
Jag säger inte att det är dit AI-boomen måste leda. Men skalan och hastigheten i den nuvarande investeringsboomen, och tyngden av förväntade kommersiella avkastningar, motiverar en viss försiktighet.
Pablo Hernandez de Cos, chef för BIS enligt Reuters.
Branschprognoser som BIS hänvisar till pekar på att globala AI-investeringar kan växa från omkring 500 miljarder dollar i dag till upp till 4 000 miljarder dollar år 2030. Det är en potentiell åttafaldig ökning på fem år.
Mattias Malmqvist
Hernandez de Cos understryker att AI redan i dag levererar mätbara produktivitetsförbättringar, och att teknikens potential är reell.
Studier visar produktivitetsvinster på 10 till 65 procent i specifika arbetsuppgifter som kodning, konsultarbete och professionellt skrivande. AI bedöms kunna höja den totala faktorproduktiviteten med ungefär en halv procentenhet per år, givet att adoptionen går snabbt och att arbetskraft och kapital omfördelas effektivt.
Höga värderingar, koncentration till ett fåtal techbolag och ogenomskinliga finansieringsstrukturer skapar sårbarheter om vinsterna inte levereras. Kombinationen av dessa faktorer får BIS att dra explicita paralleller till järnvägsexpansionen under 1800-talet och dotcom-boomen i slutet av 1990-talet, båda kännetecknade av massiva investeringar, uppskruvade förväntningar och efterföljande finansiella chocker.
Enligt Reuters understryker Hernandez de Cos att AI inte förändrar centralbankernas mandat, men gör ekonomierna svårare att tolka eftersom tekniken påverkar efterfrågan, utbud och finansmarknader på en gång. Med globala AI-investeringar som kan åttadubblas redan före 2030 lär den tolkningen inte bli lättare.
Laddar kommentarer…