Analys: Flera faktorer talar för ”monsterbudget” i höst
Regeringen har återigen justerat ner tillväxtprognoserna medan arbetslöshetsprognoserna skruvats upp. Med starka statsfinanser och minskat inflationstryck kan finansminister Elisabet Svantesson förbereda en rejält expansiv höstbudget. Det skriver Dagens Industri i en analys.
- Regeringen sänker tillväxtprognosen för 2023 och 2024.
- Arbetslösheten förväntas stiga till 8,7% i år.
- Inflationstrycket minskar, vilket kan leda till större budgetutrymme.
Regeringen meddelade i veckan att de återigen justerar sina ekonomiska prognoser. Enligt Dagens Industri har tillväxtprognoserna för 2025 sänkts till 0,9 procent och för 2026 till 2,6 procent. Förändringarna innebär att den ekonomisk tillväxten skjuts på framtiden.
Höga arbetslöshetstal oroar
Samtidigt väntas Arbetslösheten nå 8,7 procent i år och 8,4 procent nästa år, vilket är högre än tidigare prognoser. Orsaken är bland annat det pågående handelskrig, vilket påverkar den globala ekonomin negativt. Både hushållens konsumtion och företagens investeringar påverkas av de osäkra förutsättningarna.
Elisabet Svantesson påpekade att Sverige har starka statsfinanser i jämförelse med många andra länder.
Dagens Industri.
Minskat inflationstryck ger budgetutrymme
Trots den ekonomiska osäkerheten har inflationstrycket minskat, vilket skapar utrymme för en mer expansiv budget. Riksbanken har nyligen justerat ner styrräntan och indikerat fler sänkningar, vilket ytterligare kan stimulera ekonomin.
För innevarande år innehöll budgeten ofinansierade utgifter om drygt 60 miljarder kronor, med ytterligare 11 miljarder i vårbudgeten. Det finns nu förutsättningar för att höstbudgeten kan öka till över 100 miljarder kronor, skriver Dagens Industri.