Äntligen vänder det för svenskarnas plånböcker – tillhör du vinnarna?

Många svenska hushåll kan räkna med högre inkomster under 2026. En ny rapport visar att regeringens planerade budgetförändringar ger vissa grupper ett större ekonomiskt lyft än andra. Vilka grupper gynnas egentligen mest?

I slutet av september lade finansminister Elisabeth Svantesson (M) fram regeringens budget för 2026. Nu har Statistiska centralbyrån beräknat vilka grupper som får störst ökning av sin disponibla inkomst.

Enligt analysen kommer flertalet hushåll att gynnas av budgeten, som bland annat innehåller skattesänkningar och höjda bidrag.

Störst lyft för ensamstående låginkomsttagare med barn

Den grupp som får störst ökning är ensamstående föräldrar med låg inkomst och barn. Deras disponibla inkomst stiger med 1 230 kronor per månad, vilket motsvarar en ökning på 4 procent.

Det höjda bostadsbidraget är den viktigaste faktorn bakom denna förbättring. Övriga låginkomsttagare får ett tillskott på mellan 230 och 464 kronor per månad, beroende på familjesammansättning.

Störst ökning får ensamstående låginkomsttagare med barn, vilket beror på det höjda bostadsbidraget

Mattias Bågling, statistiker SCB.

Totalt omfattar budgetens satsningar 80 miljarder kronor, där 41,2 miljarder går direkt till hushållens köpkraft via lägre skatt eller reducerade kostnader för mat, el och tandvård. Av dessa är 21,7 miljarder riktade till ökade inkomster.

Reformer och fördelning mellan grupper

Några av de största reformerna är ett förstärkt jobbskatteavdrag (17,2 miljarder), sänkt moms på livsmedel (13,3 miljarder), höjt grundavdrag för pensionärer (4 miljarder), lägre elskatt (3,5 miljarder), utökat tandvårdsstöd för äldre (2,6 miljarder) samt höjt bostadsbidrag för barnfamiljer (0,5 miljarder).

Medelinkomsttagare får i regel störst procentuell ökning, förutsatt att de inte har rätt till bostadsbidrag. Exempelvis ökar inkomsten för sammanboende utan barn och medelinkomst med 796 kronor i månaden, och för ensamstående utan barn med 411 kronor – båda motsvarar en ökning på 1,3 procent.

Höginkomsttagare får också högre inkomster, men deras relativa ökning är lägre, runt 0,8–0,9 procent.

Pensionärer, kön och ekonomisk standard

Pensionärer får också högre inkomster tack vare det höjda grundavdraget. Som mest blir ökningen drygt 400 kronor i månaden och gäller för pensioner upp till cirka 40 000 kronor per månad.

Män får i snitt större ökningar i kronor räknat, eftersom de har högre inkomster. I åldersgruppen 45–54 år är ökningen störst för både kvinnor och män. Kvinnor får dock procentuellt sett ett något större lyft bland personer i åldern 35–64 år.

Personer med lägst inkomster gynnas tydligast, särskilt genom bostadsbidraget. Ökningen minskar sedan i takt med högre inkomster.

Cirka 5 procent av befolkningen, främst studenter och arbetslösa, påverkas inte alls av förändringarna. Vissa barnfamiljer i dessa grupper får dock ta del av det höjda bostadsbidraget.