Arbetsgivarna saknar 61 000 personer – här är yrkena där bristen är störst
Arbetskraftsbristen i Sverige minskade 2025, men glappet är fortfarande anmärkningsvärt brett. Arbetsgivarna saknade 61 000 personer, och bristen är nästan identisk oavsett om yrket kräver gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Nya siffror visar var behovet av personal är som störst.
Från 70 000 saknade år 2024 till 61 000 år 2025, det är minskningen som SCB uppmäter i sin senaste kartläggning av svensk arbetskraftsbrist.
Minskningen speglar en allmän nedgång inom många yrken, snarare än förbättringar i någon specifik yrkesgrupp. Yrken med krav på gymnasial utbildning uppvisar en brist på 27 000 personer, medan yrken med eftergymnasial utbildning saknar nära 30 000.
Vi ser därför att arbetskraftsbristen är ungefär lika stor inom yrken som oftast kräver gymnasial utbildning som inom yrken som vanligtvis kräver eftergymnasial utbildning.
Katja Olofsson, arbetsmarknadsstatistiker på SCB
Bilden av bristen förändras när den bryts ned på yrkesområden. Fördelningen ser ut så här:
| Yrkesområde | Saknade 2025 |
|---|---|
| Fördjupad högskolekompetens | 20 000 |
| Service, omsorg och försäljning | 10 500 |
| Bygg och tillverkning | 10 500 |
| Högskolekompetens | 9 700 |
| Maskinell tillverkning och transport | 3 700 |
| Kortare utbildning eller introduktion | 3 000 |
Källa: SCB.
Vården och byggsektorn pressas hårdast
Totalt saknar vården cirka 5 700 personer, fördelat på 1 500 läkare, varav 1 400 är specialistläkare, 1 600 sjuksköterskor och 2 600 undersköterskor.
Över hälften av arbetsgivarna inom vården uppger att rekrytering av specialistläkare och specialistsjuksköterskor är svår.
Inom byggsektorn är snickare, murare och takmontörer bland de svårast rekryterade yrkesgrupperna. Fordonsmekaniker och kyl- och värmepumpstekniker tillhör gymnasiesektorns mest kritiska bristyrken, och skolorna sliter med att hitta yrkeslärare till just fordons- och byggprogrammen.
Kristoffer Matsson
IT-sektorn rekryterar, men 4 000 platser är ändå tomma
Inom IT saknas 4 000 personer, främst mjukvaru- och systemutvecklare, och inom teknikyrken är bristen 4 300 ingenjörer och tekniker.
Nio av tio IT-arbetsgivare uppger att de alltid eller oftast lyckas rekrytera rätt kompetens. Även inom teknikområdet säger merparten av arbetsgivarna att rekryteringarna fungerar. Detta sätter sektorn i skarp kontrast mot vård och bygg där arbetsgivare betydligt oftare uppger rekryteringssvårigheter.
Även pedagoger är ett problemområde, med 3 300 saknade lärare, varav 1 000 förskollärare, 700 grundlärare, 1 000 fritidspedagoger och 300 speciallärare och specialpedagoger.
Utan en tydlig ökning av antalet yrkesutbildade inom bristyrken riskerar de 61 000 vakanta positionerna att cementeras som ett strukturellt golv snarare än ett tillfälligt tak.