Bakgrundskontroller vid anställningar skjuter i höjden – upp 8 000 procent
Kravet på bakgrundskontroller i samband med rekrytering har stigit markant under det senaste decenniet. En genomgång från tidningen Kollega visar att förekomsten av ”bakgrundskontroll” i platsannonser ökat med över 8 000 procent på tio år.
Fler arbetsgivare väljer idag att kontrollera arbetssökandes bakgrund, vilket i många fall även omfattar utdrag ur polisens belastningsregister. Fackförbundet Unionen anser att utvecklingen gått för långt och efterlyser tydligare riktlinjer.
Stark ökning av bakgrundskontroller och registerutdrag
Enligt Kollegas granskning har antalet referenser till bakgrundskontroller i platsannonser på Arbetsförmedlingens Platsbanken ökat dramatiskt de senaste tio åren. Under perioden 2015 till 2025 har förekomsten ökat med drygt 8 000 procent.
Samtidigt har även utdrag ur polisens belastningsregister blivit betydligt vanligare. År 2015 begärdes 751 000 utdrag av privatpersoner. 2024 hade siffran stigit till 1 318 000. Majoriteten av dessa gäller jobb där registerutdrag är ett lagkrav, exempelvis inom skolor, men flera hundratusen görs av andra skäl, bland annat på arbetsgivares begäran. För dessa har ökningen varit 35 procent sedan 2015, upp till 358 000 utdrag förra året.
Unionen: Reglerna behöver bli tydligare
Unionen uppger att allt fler medlemmar hör av sig med frågor om bakgrundskontroller. Organisationen menar att många företag går längre än vad som är nödvändigt och ibland även hanterar uppgifter om brott i strid med rådande regler.
”I alldeles för många fall görs alldeles för omfattande bakgrundskontroller”, säger Susanna Kjällström, förbundsjurist på Unionen.
Susanna Kjällström till tidningen Kollega.
Enligt Unionen är det förbjudet för arbetsgivare att hantera uppgifter om brott, även om de anlitar externa företag för kontrollerna. Förbundet vill se klarare riktlinjer och bättre möjligheter att företräda medlemmar i rättsprocesser utan att de ska behöva framträda med namn.
Pågående utredningar om rättsläget
En statlig utredning pågår för att ta fram tydliga regler för bakgrundskontroller i arbetslivet och samtidigt värna den personliga integriteten, enligt Kollega. Även EU-domstolen prövar om nuvarande hantering är förenlig med dataskyddsförordningen GDPR. Besked väntas under de närmaste månaderna.