Bostadsrätter pressas hårdare av skulder

Landets bostadsrättsföreningar blir allt mer skuldtyngda och konkurserna ökar. – Det är helt klart ett tuffare läge.

Höjda avgifter och uppskjutna renoveringar har blivit vardag – och många bostadsrättsföreningar är hårt pressade.

Vid årsskiftet hade 370 föreningar skulder hos Kronofogden, enligt en sammanställning från SBC. Det är en ökning med 298 procent sedan 2013, då 93 föreningar hade skulder vid årets slut.

Ytterligare 116 föreningar har noterats för skulder hos Kronofogden under årets första kvartal.

– Framför allt ser vi att sparandet minskar i föreningarna, man äter på sitt kapital helt enkelt. Men generellt är det ökade kostnader och det är inte alltid avgifterna täcker det, säger Therese af Jochnick, affärsområdeschef juridik på SBC.

Ovanligt många konkurser

Också antalet konkurser har stigit bland bostadsrättsföreningarna. 2022 var antalet 71 och i fjol 40. Snittet under åren 2013–2021 låg jämförelsevis på 18 konkurser per år.

Samtidigt kan det finnas fler skäl än skenande kostnader till en konkurs.

– Vi ser att konkurserna ökar, men det är fortfarande sällan som en bostadsrättsförening går i konkurs på grund av att man inte kan betala. Oftast beror det på att föreningen inte är aktiv, säger Therese af Jochnick.

Hon betonar att det är viktigt att en bostadsrättsföreningarna höjer sina avgifter i nivå med kostnaderna. Hennes rekommendation är att göra en flerårsbudget och en uppdaterad underhållsplan i föreningen.

– Då kan man se till att bygga en buffert och också se till att ta hand om sitt underhåll.

Titta på skuldsättning

För att minimera riskerna bör lägenhetsspekulanter titta på föreningens skuldsättning och sparande, förklarar Therese af Jochnick.

Att kontrollera om föreningen äger marken är en annan viktig sak. Föreningar som innehar fastigheten med tomträtt är mer ekonomiskt utsatta då kommunen kan höja tomträttsavgälden. Belåning, räntenivåer och villkorsdagar är annat att ha koll på.

– När man bor i bostadsrättsföreningen är det viktigt att man är aktiv och deltar på föreningens årsmöten, för att ha koll på sin investering.

Källa: Joakim Magnå/TT