Chocken: Så låg sparränta har snittet – och här får du över 2 %-enheter högre

Nya siffror visar att svenska hushåll i rekordtakt sätter in pengar på sparkonton – även nu när räntorna sjunker. Osäkerhet och låg konsumtion präglar hushållens val, vilket påverkar hela ekonomin. Men varför låta dina sparpengar ligga med låg eller ingen ränta alls när du fortsatt kan få relativt god avkastning?

• 107 miljarder kronor sattes in på sparkonton under andra kvartalet
• Svag riskaptit och oro för världsekonomin påverkar hushållens beslut
• Konsumtionen fortsätter vara återhållsam trots lägre räntor

Enligt Dagens Industri fortsätter inflödet till sparkonton att öka, trots att sparräntorna i snitt nu ligger på 0,7 %. Under årets andra kvartal sattes 107 miljarder kronor in, vilket är 53 miljarder mer än samma period förra året.

Även SCB pekar på liknande siffror, där de nyligen presenterade data för juli månad. Den genomsnittliga räntan för nya insättningar på sparkonton föll till 0,62 % i juli, från 0,67 % i juni. För ett år sedan låg den på 2,01 procent.

Innehåller annonslänkar till Compricer.

Får du en låg sparkontoränta helt i onödan?

Från oss på Börskollens sida slås vi av hur pass låg ränta gemene man accepterar, där DIs undersökning och SCBs data visar på ett genomsnitt på låga 0,62-0,70 %.

Det tar inte många minuter att själv jämföra aktuella erbjudanden och just ju kan du från flera håll på sparräntor upp emot 2,90 % hos aktörer som Brocc, HoistSpar, Nstart eller Bluestep (och något lägre för dig som bara kikar på rörlig, obunden ränta).

Tidigare undersökningar visar att miljardbelopp går förlorade på att pengar ligger och skräpar på sparkonton med låg, eller helt utan ränta. Vissa går så långt att kalla storbankernas sparkonton (i synnerhet lön-/transaktionskonton som ofta är helt utan ränta) för "skitprodukter".

Så vad har du att förlora? Jämför själv och hitta bästa räntan för ditt sparande idag. Samtliga aktörer omfattas av statlig insättningsgaranti för extra trygghet – klicka dig vidare för att läsa mer.

Hushållen väljer säkerhet – före risk

DIs artikel visar att en bidragande orsak till de stora insättningarna är hushållens låga riskvilja. Osäkerhet kring handelskonflikter och svaga tecken i ekonomin har fått många att undvika riskfyllda investeringar.

Utöver bankinlåning nettoköpte hushållen aktier för 4 miljarder kronor och fonder för 28 miljarder kronor under perioden.

Att hushållen parkerar väldigt mycket på bankkonton sticker ut, eftersom sparräntorna är betydligt lägre än för ett år sedan. Det säger något om vilken osäkerhet som präglar hushållen just nu.

Shoka Åhrman, sparekonom SPP till Dagens Industri.

Ekonomer pekar även på att hushållen väljer att spara istället för att konsumera, trots både skattesänkningar och fallande boräntor. Många vill ha tillgång till semesterkassan eller väntar med större inköp.

Skillnader mellan inkomstgrupper och framtida utveckling

Sparmönstren skiljer sig åt mellan olika grupper. Höginkomsttagare fortsätter ta risker på börsen, medan hushåll med lägre inkomster i högre grad väljer sparkonto.

Framåt finns en bedömning att konsumtionen kan öka under hösten, vilket kan påverka sparandet. Hushållens samlade förmögenhet kan dock närma sig en ny toppnotering, främst drivet av börsutvecklingen.

Experter menar att det är för tidigt att slå fast om året blir ett rekordår för sparande, men såväl aktie- och fondsparande som bankinlåning har varit starkt hittills.