Då skiljer det 8,8 miljoner i avkastning – trots lika stort månadssparande
Ett månadssparande på 2 000 kronor kan växa till 2,3 miljoner kronor på 40 år – eller till drygt 11 miljoner. Skillnaden är nästan 8,8 miljoner kronor, trots exakt lika stora insättningar. Det som skiljer är avkastningen och hur ränta på ränta förstärker den över tid.
I båda fallen har spararen satt in 960 000 kronor. Men med 4 procents årlig avkastning blir slutbeloppet ett helt annat än med 10 procent.
För att förstå hur skillnaden kan bli så stor behöver man börja med vad som händer med avkastningen längs vägen.
När avkastningen börjar ge egen avkastning
Ränta på ränta innebär att även den avkastning du redan har fått börjar växa. Pengarna arbetar alltså vidare tillsammans med dina insättningar.
Tänk dig att du sätter in 10 000 kronor som växer med 7 procent om året. Första året får du 700 kronor i avkastning och har därefter 10 700 kronor.
Andra året räknas avkastningen på hela det nya beloppet. Då blir den 749 kronor. Året därpå växer ett ännu större belopp, och så fortsätter det.
Med enkel ränta räknas avkastningen däremot bara på de ursprungliga 10 000 kronorna. Då får du 700 kronor varje år, oavsett hur länge du sparar.
10 000 kronor med 7 procents årlig avkastning – med och utan ränta på ränta:
| Spartid | Enkel ränta | Ränta på ränta | Skillnad |
|---|---|---|---|
| 10 år | 17 000 | 19 700 | 2 700 |
| 20 år | 24 000 | 38 700 | 14 700 |
| 30 år | 31 000 | 76 100 | 45 100 |
| 40 år | 38 000 | 149 700 | 111 700 |
Källa: Börskollens beräkningar. Belopp i kronor, avrundade till hundratal.
Ju längre tiden går, desto större blir avståndet. Efter 40 år är slutbeloppet med ränta på ränta nästan fyra gånger så stort som med enkel ränta.
Samma insättningar – nästan 8,8 miljoner i skillnad
Vid ett månadssparande får varje ny insättning möjlighet att växa och ge egen avkastning. Över flera decennier blir därför skillnaden mellan olika avkastningsnivåer stor.
Den som sparar 2 000 kronor i månaden i 40 år får ihop cirka 2,3 miljoner kronor vid 4 procents årlig avkastning. Vid 7 procent blir det nästan 4,9 miljoner och vid 10 procent drygt 11 miljoner.
Mellan den lägsta och högsta nivån skiljer det nästan 8,8 miljoner kronor. Eftersom insättningarna är desamma består hela skillnaden av avkastning.
Så växer 2 000 kronor i månaden vid olika avkastning:
| Spartid | Insatt | 4 procent | 7 procent | 10 procent |
|---|---|---|---|---|
| 10 år | 240 000 | 293 000 | 342 000 | 400 000 |
| 20 år | 480 000 | 728 000 | 1 015 000 | 1 437 000 |
| 30 år | 720 000 | 1 371 000 | 2 339 000 | 4 126 000 |
| 40 år | 960 000 | 2 322 000 | 4 943 000 | 11 101 000 |
Källa: Börskollens beräkningar. Belopp i kronor, avrundade till tusental. Jämn årlig avkastning antas.
Även vid 7 procent står avkastningen till slut för merparten av pengarna. Av slutbeloppet på nästan 4,9 miljoner kronor är över 80 procent avkastning och mindre än 20 procent egna insättningar.
Dennis Jerkovic
Tiden gör störst skillnad mot slutet
Effekten byggs upp gradvis. När sparandet har vuxit sig stort kan ett enda års avkastning motsvara många månaders insättningar.
Vid 7 procents årlig avkastning växer månadssparandet från cirka 2,3 miljoner kronor efter 30 år till nästan 4,9 miljoner efter 40 år.
De sista tio åren tillför alltså omkring 2,6 miljoner kronor. Det är mer än hela beloppet som byggts upp under de första 30 åren.
Den som börjar senare får därför betydligt mindre hjälp av ränta på ränta. För att nå samma slutbelopp på 20 år i stället för 40 krävs ett månadssparande på cirka 9 700 kronor, med samma antagande om 7 procents avkastning.
Avkastningen är ett antagande, ingen garanti
Hur rimliga är då nivåerna i exemplen? En sammanställning från Rika Tillsammans ger ett historiskt perspektiv.
Den bygger på Riksbankens historiska aktieserie, förlängd med SIXRX, ett index över hela Stockholmsbörsen där utdelningarna räknas in. Den genomsnittliga årliga avkastningen landar där på 9,1 procent sedan 1870, eller 6,2 procent efter inflation.
Men genomsnittet döljer stora svängningar. Under 1930-talet gick börsen back sett över hela decenniet.
Räkneexemplen visar därför hur olika avkastning påverkar sparandet, inte vad en sparare kan räkna med att få. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.
Även avgiften växer till stora belopp
Det är inte bara avkastningen före kostnader som spelar roll. Avgiften avgör hur mycket som blir kvar och kan fortsätta växa.
Om en årlig avgift på 1 procent sänker avkastningen från 7 till 6 procent blir slutbeloppet efter 40 år cirka 3,8 miljoner kronor i stället för nästan 4,9 miljoner.
Skillnaden är drygt 1,1 miljoner kronor, eller mer än en femtedel av slutbeloppet. Kostnaden består både av avgifterna och av den avkastning pengarna hade kunnat ge om de varit kvar i sparandet.
Räkna på ditt eget månadssparande
Exemplen visar hur spartid, avkastning och avgifter tillsammans påverkar resultatet. Samma månadsbelopp kan ge helt olika slutbelopp när skillnaderna får verka under lång tid.
Beräkningarna bygger på jämn avkastning. De visar inte börsens svängningar och tar inte hänsyn till skatt, som bland annat beror på vilken kontoform du använder.
Vill du se hur olika antaganden påverkar ditt eget sparande kan du använda vår ränta på ränta-kalkylator.
Daniel Åstrand
Laddar kommentarer…