Därför väljer 80- och 90-åringarna att jobba vidare – fem oväntade skäl

Allt fler äldre väljer att fortsätta arbeta efter 65 års ålder. Nya rapporter visar hur både ekonomiska och sociala faktorer bidrar till utvecklingen, samtidigt som valet av pensionsålder får långtgående konsekvenser för individens ekonomi.

Den svenska arbetsmarknaden förändras, och fler seniorer skjuter upp sin pensionering. Samtidigt framträder nya insikter kring vad som främjar hälsa och livskvalitet bland äldre som fortsätter arbeta.

Stark ökning av arbetande seniorer i Sverige

I en av våra tidigare nyheter rapporterade vi om att andelen svenskar mellan 65 och 69 år som förvärvsarbetar ökat markant sedan 2003, då det nuvarande pensionssystemet infördes.

Sysselsättningen i åldersgruppen har gått från 14 till 34 procent, vilket motsvarar en ökning med 20 procentenheter.

Bland de som fyllde 65 år under det senaste året hade 36 procent lön som huvudsaklig inkomst, jämfört med 29 procent året innan.

Samtidigt har andelen 65-åringar med pension som huvudsaklig inkomst minskat från 68 till 47 procent mellan 2022 och 2024.

Direkt följd av höjd pensionsålder

Förändringen pekas ut som en direkt följd av höjda pensionsåldrar, där reformer från 2023 syftar till att stärka pensionssystemets långsiktiga hållbarhet.

Personer födda på 1950-talet arbetar nu längre upp i åldrarna än tidigare generationer, vilket antyder en varaktig förskjutning mot ett längre yrkesliv.

Rapporten från Pensionsmyndigheten visar också att män i genomsnitt har tre år kortare tid i socialförsäkringen än kvinnor, delvis till följd av kvinnors högre medellivslängd.

Inför pensioneringen blir tjänstepensionen allt viktigare, särskilt under de sista åren i arbetslivet.

Tidpunkten för pensionering avgörande för ekonomin

Att gå i pension före riktåldern kan nämligen få stora ekonomiska konsekvenser, och vi har tidigare rapporterat om att pensionen minskar med cirka 6–7 procentenheter för varje år som uttaget sker tidigare än riktåldern.

Om pensionen påbörjas vid 63 års ålder istället för 67 innebär det en livslång minskning på mellan 24 och 28 procent.

För låginkomsttagare kan det handla om över 9 700 kronor mindre i månaden före skatt och totalt omkring 2 miljoner kronor mindre fram till 85 års ålder, enligt beräkningar från SPP Pension.

För höginkomsttagare kan skillnaden uppgå till över 20 000 kronor per månad och närmare 5 miljoner kronor totalt.

Mest effektiva sättet att höja pensionen

Hur pensionen tas ut har också stor betydelse.

Den allmänna pensionen är alltid livsvarig, men tjänstepension kan ofta tas ut under en begränsad tid, vilket ger högre inkomster i början men riskerar lägre inkomster längre fram.

Experter betonar att det mest effektiva sättet att höja pensionen är att arbeta längre och skjuta upp uttaget.

Hur och när man väljer att ta ut sin pension är två av de största och mest betydelsefulla besluten man tar under sitt liv.

Shoka Åhrman, sparekonom och strateg på SPP Pension.

Samtidigt är det inte alla som har möjlighet att fortsätta arbeta längre, exempelvis de med tyngre arbeten eller som redan står utanför arbetsmarknaden.

Mental stimulans viktigare än fysisk prestation

Samtidigt som fler äldre väljer att arbeta längre visar en granskning av Business Insider att aspekter som mental stimulans, sociala kontakter och syfte är viktiga för hälsosamt åldrande bland seniora medarbetare.

Amerikanska arbetstagare över 80 år lyfter fram vikten av rutiner, optimism och att hitta mening i vardagen.

Rutiner och struktur ger välbefinnande

Majoriteten av de 200 intervjuade arbetarna över 80 år betonar att hållbara rutiner och att fortsätta engagera sig i arbetslivet bidrar till ökat välbefinnande.

Att ha tider att passa, uppgifter att lösa och en vardag med struktur upplevs som centralt för att hålla sig alert och motiverad, även i hög ålder.

Att känna sig yngre genom nyfikenhet och lärande

Många försöker aktivt känna sig yngre genom att umgås med yngre kollegor, lära sig nya saker och anta långsiktiga mål.

Flera beskriver hur arbetet ger dem anledning att fortsätta utvecklas och följa med i samhällsutvecklingen, vilket bidrar till både mental och emotionell energi.

Arbetsplatsen som socialt nav

Vikten av ett stabilt socialt nätverk återkommer ofta.

Äldre som fortsätter arbeta uppger att arbetsplatsen kan fylla en viktig funktion genom att erbjuda gemenskap och dagliga kontakter, vilket enligt forskning är kopplat till bättre kognitiv hälsa.

Syfte och mening driver engagemanget

En annan central faktor är att ha ett tydligt syfte, både i och utanför arbetet.

Många äldre väljer att bidra till samhället, exempelvis genom mentorskap eller volontärarbete. En del tar på sig uppdrag som gör att de kan dela med sig av sin erfarenhet till yngre generationer.

Optimism trots motgångar

Motgångar är vanliga, men optimism och framtidsfokus lyfts fram som strategier för att hantera livets utmaningar.

Flera äldre beskriver att de fortsätter arbeta så länge de kan och att det ger dem både struktur och motivation.

Tydlig trend som ser ut att bestå

Den ökade andelen arbetande seniorer är en tydlig trend som ser ut att bestå.

För individen innebär det möjligheter till högre inkomster och förbättrad pension, men också krav på arbetsmiljö och möjligheten att orka arbeta längre.

För samhället innebär utvecklingen både avlastning för pensionssystemet och nya utmaningar kring hur arbetslivet ska anpassas för en äldre arbetskraft.

Den pågående förskjutningen mot ett längre yrkesliv påverkar därmed både den enskildes ekonomi och välfärdssystemets framtida balans.