Datacenter: Vad är det och varför kostar det 710 miljarder dollar bara i år?
Amazon, Microsoft, Google och Meta spenderar i år sammanlagt 710 miljarder dollar på datacenter och AI-infrastruktur. Det är mer än Sveriges hela BNP. Men vad köper de egentligen?
Svaret börjar i en kyld, elslukande byggnad full med servrar. Varje gång du ställer en fråga till en AI-assistent skickas din begäran till ett datacenter: en anläggning byggd för att lagra, bearbeta och leverera data utan avbrott.
Dubbla strömkällor, reservgeneratorer och avancerade kylsystem håller utrustningen igång dygnet runt.
AI kräver upp till tio gånger mer kraft per server
Traditionella datacenter hanterar typiskt 10 till 15 kilowatt per serverrack. AI-datacenter kräver mellan 40 och 250 kilowatt per rack för att klara de tunga beräkningar som maskininlärningen kräver.
Det är inte en gradvis uppgradering utan ett skifte som tvingar fram helt ny infrastruktur.
Nvidias nya serverplattform Vera Rubin kräver hundra procent vätskekylning, ett absolut hårdvarukrav snarare än ett alternativ till luftkylning. Varje rack drar upp till 230 kilowatt, ungefär fem gånger mer än för bara ett par år sedan. Detta syns t.ex i orderboken hos kylföretaget Carrier, som rapporterar att datacenterrelaterade beställningar ökat med över 500 procent.
Även börsen har noterat det: hela värdekedjan rör sig nu i takt med AI-capexcykeln från chipbolag som Nvidia och TSMC till elbolag och fastighetsinvesterare.
Marknaden pratar om en bubbla
TSMC redovisade en omsättningstillväxt på över 35 procent under första kvartalet 2026 och höjde helårsprognosen till mer än 30 procents tillväxt. Investerare ställer ändå en allt tydligare fråga: när kommer intäkterna att matcha utgifterna?
OpenAI, företaget bakom ChatGPT, förbrukade ungefär 9 miljarder dollar i "cash" under 2025, en siffra som beräknas stiga till 17 miljarder dollar i år. Analytiker hos Morningstar Sverige noterar att värderingarna i AI-sektorn nu närmar sig nivåerna under teknikbubblan runt millennieskiftet.
Fiberutbyggnadens historia är ingen bekväm jämförelse. Sundar Pichai sammanfattade dilemmat under Alphabets senaste kvartalsredovisning: "We are compute constrained" — ett erkännande som driver hela capexkapplöpningen framåt trots osäkerhet.
I Sverige märker man också av AI-boomen. Ansökningar om elnätsanslutning för storskaliga datacenter var fem gånger fler under 2025 än året innan.
Daniel Åstrand
Brookfields investering på 95 miljarder kronor i Strängnäs signalerar att institutionellt kapital betraktar nordisk datacenterinfrastruktur som en tillgångsklass i klass med energinät. Sveriges elöverskott beräknas samtidigt falla med 65 procent till 12 terawattimmar till 2030 vilket gör varje ny nätanslutningsansökan till ett politiskt beslut med möjliga reella konsekvenser för elsystemet.