Det tysta skiftet: Hur svenska konsumenter slutade fråga sin bank om lov

Något har hänt under det senaste decenniet. Allt färre vänder sig till sin bank när det gäller sparbeslut och investeringar. I stället söker de svar på sociala medier, lyssnar på finfluencers eller ber AI om råd. Det visar Finansinspektionens konsumentskyddsrapport, som kartlägger förändringarna i hur vanliga konsumenter fattar ekonomiska beslut - och vilka risker det för med sig.

Länge var banken den naturliga utgångspunkten för vanligt folks frågor om sparande och investeringar. Rådgivaren kände kunden, lade fram alternativ och ledde vägen från information till konkret handling. Det var ett system som byggde på tillit, vana och brist på alternativ.

Så ser det inte längre ut. Digitaliseringen har gjort att vem som helst kan publicera råd om aktier, fonder och privatekonomi och nå stora läsarskaror.

Sociala medier, poddar och ett växande antal ekonomisajter konkurrerar om ett utrymme som bankrådgivare tidigare haft nästan uteslutande för sig själva.

Ny generation, nya tider

Flera samverkande faktorer ligger bakom förändringen. Det handlar om lägre kostnader för att publicera innehåll på nätet, algoritmer som anpassar information för olika målgrupper, och en ny generation som börjat hantera sin egen ekonomi.

Det är en generation av yngre sparare som aldrig haft någon nära relation med en bankrådgivare. För dem är det naturligt att leta efter information på nätet, på samma sätt som de letar efter allt annat.

Det här är något som Finansinspektionen (FI) dokumenterat i sin konsumentskyddsrapport för 2025. I den slår myndigheten fast att det blivit allt vanligare att konsumenter söker sig till sociala medier och AI-tjänster för att få tips och inspiration kring privatekonomi, inte minst investeringar.

Det är en genomgripande förändring, där bankrådgivaren inte längre är given som utgångspunkt.

Ekonomiska mellanled förbigås

Det är inte bara när det gäller rådgivning som de vanliga ekonomiska mellanleden förbigås. Även kortbolagen får stå åt sidan när det handlar om betalningar på nätet. Riktningen är densamma.

Sverige ligger högt i digitaliseringsgrad och har en betalmarknad som Riksbanken beskriver som nästan helt digital. Många moderna metoder för betalningar baseras på kontoöverföringar direkt mellan olika bankkonton, utan betalkortsbolag som mellanhand. Det kallas A2A, account-to-account, och bygger på Open Banking.

I stället för att mata in kortuppgifter auktoriserar konsumenten betalningar direkt via BankID.

SuomiCasino, experter på finska spelmarknaden, menar att betalmetoder som Zimpler, som använder denna typ av teknik, i grunden har förändrat hur betalningar hanteras på nätet.

Just Zimpler är ett bra exempel på den moderna typen av betalningsinstitut. De är licensierade, verkar under svensk tillsyn och hanterar miljarder euro i transaktioner varje år.

En av tre unga kan tänka sig att låta AI styra sparandet

AI-tjänster som svarar på frågor om privatekonomi och investeringar har fått en snabbt växande användargrupp. Att fråga AI om aktier, fonder eller sparkonto är enkelt, omedelbart och kostnadsfritt.

Det skiljer sig markant från den traditionella bankrådgivningen som kräver bokning och tid.

Oklara gränser för råd och information

Finansinspektionen pekar dock, i Konsumentskyddsrapport 2025, på ett strukturellt problem. Konsumenter som ber AI om råd vet sällan på vilka informationskällor svaret bygger.

Det är heller inte alltid enkelt att avgöra om ett AI-genererat svar är ett allmänt påstående om marknaden eller ett anpassat råd, som egentligen kräver tillstånd för att få ges.

Att en av tre i åldersgruppen 20–29 år kan tänka sig att fatta beslut om sitt långsiktiga sparande baserat på AI-råd, och att ungefär en av fyra i gruppen 30–39 år uppger detsamma, ger en bild av hur brett förtroendet är för AI som rådgivare.

Det handlar ofta om beslut som pensionssparande och fondval, vars konsekvenser sträcker sig decennier framåt.

Finansinspektionen lyfter särskilt risken att konsumenter som följer råd från AI-tjänster eller finfluencers inte alltid kan bedöma om rådet är lämpligt för den egna situationen.

Tillståndspliktiga rådgivare är skyldiga att göra en lämplighetsanalys. Det kravet tar AI lätt på, liksom sociala medier gör.

Finfluencers i rollen som ekonomiska rådgivare

Fenomenet finfluencer är relativt nytt men något som växer. Det handlar om privatpersoner som skriver om sparande, investeringar och privatekonomi på sociala medier. Ofta görs det i ett tillgängligt och personligt format som skiljer sig från bankernas mer strikta informationsmaterial.

De flesta saknar tillstånd att ge investeringsråd, men det hindrar inte att deras innehåll tas på allvar av läsarna.

FI:s mätning: 23 procent av unga litar på finfluencers

Finansinspektionen har mätt förtroendet för finfluencers och AI-tjänster i en enkät och redovisar resultaten i konsumentskyddsrapporten. Siffrorna visar på en generationsklyfta:

• 13 % av samtliga tillfrågade uppger att de litar på finfluencers för ekonomiska tips.
• En av tre i åldersgruppen 20–29 år kan tänka sig att fatta beslut om sitt långsiktiga sparande baserat på råd från en AI-tjänst.
• Bland 30–39-åringarna är det ungefär en av fyra.

Problemet med finfluencers är inte att de delar information om sparande och investeringar. Det är att mottagaren ofta saknar möjlighet att bedöma vad som ligger bakom råden.

En finfluencer kan dessutom ha kommersiella intressen som inte framgår, eller kan till och med ha som syfte att påverka kursen på vissa värdepapper för att tjäna på rörelsen.

Liksom vid AI-rådgivning kan det ibland dessutom vara svårt att avgöra om ett inlägg utgör ett individuellt anpassat investeringsråd eller allmän information om existerande möjligheter.

Gränsdragningen är ofta otydlig.

Bedrägerier ökar i spåren av digitaliseringen

Samma kanaler som ger konsumenter tillgång till ekonomisk information ger bedragare tillgång till offer.

Sociala medier är i dag en primär kanal för investeringsbedrägerier. Bedragaren presenterar en påhittad investering med löften om hög avkastning. En relation med konsumenten kan byggas upp under veckor eller månader, ända tills mottagaren är övertygad om att det rör sig om en verklig möjlighet.

Men eftersom varken bolaget eller investeringen existerar går alla pengar förlorade.

Social manipulation ökar mest

FI konstaterar att den typ av bedrägeri som ökat mest är bedrägerier via social manipulation, där bedragaren lurar konsumenten att självmant föra över pengar.

Eftersom konsumenten i dessa fall anses ha utfört en behörig transaktion täcker nuvarande lagstiftning inte den uppkomna förlusten.

Siffrorna från FI:s rapport är talande:

• Under första halvåret 2024 registrerades drygt 140 000 betaltjänstbedrägerier, nästan 70 % fler än under samma period 2021.
• Det sammanlagda belopp som bedragare kom över under första halvåret 2024 uppgick till strax över 1 miljard kronor. Det är en ökning med drygt 420 miljoner kronor jämfört med första halvåret 2020.
• Under 2024 polisanmäldes cirka 3 300 investeringsbedrägerier. Det var en minskning med 17 % jämfört med 2023, men ändå dubbelt så mycket som 2020.
• Brottsvinster från investeringsbedrägerier uppgick 2024 till drygt 1,7 miljarder kronor.

Med ett enda inlägg i sociala medier kan en bedragare nå hundratusentals möjliga offer. Det skiljer sig mycket från tidigare bedrägeriformer som främst riktades mot enskilda personer.

Myndigheten varnar och skärper tillsynen

Finansinspektionen skriver i sin rapport att de risker som rådgivning via sociala medier och AI medför är något som myndigheten prioriterar. Tillsynsarbetet sker på två fronter: hur banker och betaltjänstleverantörer förebygger bedrägerier, och hur konsumenter kan skyddas mot råd från oreglerade kanaler.

Myndigheten har bland annat riktat en informationsinsats mot följare och finfluencers om vilka regler som gäller.

Rapporten säger även att det under 2024 listades drygt 4 500 företag och webbplatser på Finansinspektionens varningslista. Det är bolag som saknar de tillstånd som krävs för att ge råd om investeringar eller hantera pengar åt kunder.

FI har identifierat gränsdragningen gällande tillståndskravet för ekonomiska råd som en av de viktigaste regulatoriska frågorna. Nuvarande lagstiftning skrevs inte med sociala medier eller AI-tjänster i åtanke.

FI deltar också i arbetet med EU:s Retail Investment Strategy, ett lagstiftningspaket avsett att stärka konsumentskyddet för privatpersoner som sparar och investerar. Det innehåller förslag gällande skärpta krav på distribution och rådgivning av spar- och investeringsprodukter.