Dieseln rusar mot 30 kronor – så ser en svensk bränsleransonering ut i praktiken
På drygt en månad har dieselpriset i Sverige stigit med nästan 7 kronor per liter. Nu varnar finansminister Elisabeth Svantesson för att ransonering av drivmedel kan bli verklighet – och får medhåll från andra experter som förklarar dess innebörd i praktiken.
Ännu en höjning träder i kraft på måndag. Circle K höjer listpriserna för företagskunder med 30 öre per liter diesel, till 24,14 kronor, och 35 öre per liter bensin, till 19,14 kronor.
Det är andra gången på bara några dagar som de stora kedjorna skruvar upp priserna.
| År | Bensin 95 kr/l (högsta) | Diesel kr/l (högsta) |
|---|---|---|
| 2020 | ~13,50 | ~13,50 |
| 2021 | ~17,00 | ~18,00 |
| 2022 | ~24,14 | ~28,52 |
| 2023 | ~21,49 | ~25,81 |
| 2024 | ~17,00 | ~17,00 |
| 2025 | ~16,50 | ~16,50 |
| 2026 (mars) | ~19,14 | ~24,14 |
Högsta priserna för bensin och diesel, år för år. Nu återstår att se om vi tar oss förbi rekordnivåerna under 2022.
Enligt råvaruanalytikern Christian Kopfer på Arctic Securities kan priset passera 30 kronor per liter om konflikten eskalerar och oljepriset når 200 dollar per fat, rapporterar Di.
Hormuzsundet stänger av världens oljeflöden
Bakom siffrorna ligger ett orsakssamband som sträcker sig långt utanför Sveriges gränser. Kriget i Mellanöstern bröt ut den 28 februari, och sedan den 3 mars har Hormuzsundet, en av världens viktigaste oljeleder, varit stängt.
Problemet synliggjort
Hormuzsundetets två enkelriktade farleder hanterar normalt passage av runt 20 miljoner fat olja per dygn.
Stängningen har beskrivits som den största störningen av energiförsörjningen sedan 1970-talskrisen, och den största i den globala oljemarknades historia.
Oljepriset befinner sig på rekordnivåer. Terminspriset på Brent crude har stigit från nivåer omkring 70 dollar före krigsutbrottet, till att nu handlas strax under 110 dollar per fat.
Som krishantering har 400 miljoner fat ur världens strategiska reserver frigjorts och till och med sanktioner mot Ryssland har slopats, men trycket på priserna håller i sig.
För varje dag tar Sverige ett steg närmare ransonering
Ransoneringsfrågan är inte längre hypotetisk.
Storbritannien överväger att begränsa tillgången vid pump, och i Nya Zeeland diskuteras en lag från 1970-talet för att reglera bränslekonsumtionen. Tecken på faktisk ransonering har redan uppstått i Asien, rapporterar olika medier.
Vi har redan sett effekter på vissa håll i världen, exempelvis i Asien, som är väldigt beroende av Mellanösterns olja. Där har vi redan börjat se tecken på ransonering.
Christian Kopfer, råvaruanalytiker, Arctic Securities
Finansminister Svantesson utesluter inte ett liknande scenario i Sverige, och riksbankschef Erik Thedéen varnar för spridningseffekter i ekonomin.
"Ransonering är ett verktyg, men det ligger sist i verktygslådan. Innan det finns möjligheten att använda förbrukningsdämpande informationskampanjer, eller se över möjligheten att prioritera vissa produkter och användare, men där är vi inte heller ännu", säger Ola Westberg, presschef på Energimyndigheten.
Inforuta: Så fungerar bränsleransonering i Sverige
- Regelverket: Ransoneringslagen (1978:268) kan aktiveras av regeringen vid allvarlig brist på drivmedel. Myndigheter följer energiläget och vid behov prioriteras samhällsviktiga funktioner som sjukvård, transporter och livsmedelsförsörjning.
- Så kan det genomföras: Först används informationskampanjer för att minska efterfrågan. Vid fortsatt brist kan ransonering införas, exempelvis genom begränsningar i hur mycket bränsle som får köpas.
- Historiskt exempel: Under oljekrisen 1974 infördes ransonering där bilister fick en begränsad mängd drivmedel under en period. Exakt utformning varierar beroende på situation.
Källor: Ransoneringslagen (1978:268), Energimyndigheten, MSB, IEA mf.l.
Mattias Malmqvist
Löser inte grundproblemet
Kopfer å sin sida understryker att ransonering inte löser grundproblemet så länge Hormuzsundet förblir stängt.
En eventuell svensk ransonering skulle i första hand rikta sig mot privat konsumtion, exempelvis att bilister endast får tanka på bestämda dagar.
Ransoneringen kommer varken räcka och inte heller att lösa situationen. De ekonomiska hjulen kommer att snurra långsammare. Det blir avbrott i leveranskedjor och allt det här kommer att slå oerhört hårt mot den globala ekonomin.
Christian Kopfer, råvaruanalytiker, Arctic Securities
Han får medhåll från andra håll som menar att även kriget tar slut omedelbart kommer att ta tid att återgå till normala leveranser och produktion.
Norske råvaruanalytikern Ole Hvalbye ser framför sig att oljepriserna parkerar på högre nivåer, omkring 80–85 dollar per fat, eftersom det tar tid att styra om fartyg och få produktionen att komma tillbaka.
Med andra ord bör svenska bilister räkna med att högre bränslepriser sannolikt kommer att kvarstå en tid framåt, även om vi undviker ett scenario med ransonering.
