Varningen: Dyrare mat och Sverige är ett av få länder i Europa som har en lösning på plats
Ta bort konstgödseln och hälften av världens jordbruksproduktion försvinner. Nu är 25–30 procent av den globala kvävegödselexporten blockerad i Hormuzsundet, och Sverige är ett av få länder i Europa som saknar egen produktion.
Det är inte en tillfällig prisnotis som tar form, utan ett strukturellt problem som kriget i Mellanöstern nu gjort omöjligt att ignorera. USA och Israels bombningar av Iran utlöste iranska motattacker mot grannländer i Gulfen och en blockad av sjötransporterna genom Hormuzsundet, vilket fick olje- och gaspriser att rusa.
En kedja av beroenden som når frukostbordet
Energipriserna smittar av sig långt bortom bensinstationen. Enligt SVT varnar Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, för att energichocker slår igenom i hela förädlingskedjan.
Ingen annan extern störning slår hårdare än ökade energipriser som sen smittar av sig på dyrare transporter, dyrare förpackningsmaterial och dyrare energi i förädlingsledet. Det påverkar hela livsmedelskedjan.
Carl Eckerdal, chefekonom, Livsmedelsföretagen
Jordbruket drabbas hårdast. Konstgödselns tillverkning kräver fossilgas, och med de skenande energipriserna pressas lönsamheten i jordbruket. Prisrörelserna är redan dramatiska.
Urea kostade 482,50 dollar per ton den 27 februari – dagen innan konflikten startade. I mitten av mars hade priset stigit till 720 dollar, en uppgång på runt 50 procent.
Enligt Argus steg ureapriset med nästan 50 procent från slutet av februari till mitten av mars, och ammoniakpriset med runt 24 procent under samma period. I den tredje veckan av mars 2026 var priserna på sex av åtta stora gödselmedel högre än en månad tidigare och fyra av dem hade stigit med mer än fem procent.
Tar vi bort gödseln så försvinner hälften av världens jordbruksproduktion, som är fundamentet för alla de råvaror som sen ska bli till olika slags livsmedel. Det här kommer påverka allt på ditt frukostbord: mjölken, havregrynen, brödet och skinkan på brödet.
Patrik Myrelid, strategichef, Lantmännen
Politisk underlåtenhet tar ett pris
Sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022 har den svenska livsmedelsberedskapen debatterats flitigt. Ändå saknar Sverige fortfarande både beredskapslager och inhemsk konstgödselproduktion.
Daniel Åstrand
Patrik Myrelid, strategichef på Lantmännen, pekar ut vägen framåt: Sverige behöver bygga upp egen produktionskapacitet och säkra lager.
En möjlig väg framåt finns redan i Uppsala
Den svenska gödselstartupen NitroCapt har utvecklat en plasmabaserad metod för att producera kvävegödsel direkt ur luften med hjälp av förnybar el, utan fossila bränslen.
Gödseln är helt oberoende av importerade råvaror eftersom enbart luft och förnybar energi används i processen – vilket i teorin gör Sverige mer immunt mot just den typ av kris som nu utspelar sig i Mellanöstern. Företaget planerar att ha sin första fullskaliga produktionsanläggning i drift 2027, vilken ska kunna förse upp till 80 000 hektar åkermark med fossilfri kvävegödsel.
Hur snabbt kostnaderna når konsumentledet är ännu oklart. Klart är att ju längre konflikten i Mellanöstern pågår, desto större och mer långlivad blir prischocken som råder.