Elpriset blir en valfråga – så vill partierna förändra elmarknaden
När Sverige går till val den 13 september är elen åter en het politisk fråga. Samtliga riksdagspartiers förslag pekar mot lägre eller stabilare kostnader, men deras förslag bygger på helt olika idéer om hur elmarknaden bör fungera.
Elräkningen består av flera delar: priset på elen, elnätsavgiften, energiskatten och moms. Det gör att politiken kan påverka hushållens kostnader på flera sätt. Vissa partier vill ingripa direkt i prissättningen, andra prioriterar lägre skatter och nätavgifter. Flera hävdar samtidigt att mer elproduktion är den viktigaste lösningen.
Frågan har fått extra tyngd under valrörelsens slutspurt. På söndag avgör väljarna vilka partier som får ansvaret för elpolitiken under nästa mandatperiod.
Olika vägar till lägre elpriser
Socialdemokraterna går till val på ”Folkhemsel”. Staten ska upphandla långa avtal med producenter av fossilfri el och erbjuda hushållen ett stabilare pris. Partiet bedömer att minst 60 procent av ett hushålls normala förbrukning skulle kunna erbjudas för omkring 40 öre per kilowattimme. S vill också ha ett enhetligt elpris, ett högkostnadsskydd och hårdare reglering av nätavgifterna.
Moderaterna sätter ny kärnkraft och starkare elnät främst. Partiet vill utveckla marknaden så att producenter får betalt inte bara för elen de levererar, utan även för stabilitet, tillgänglig effekt och leveranssäkerhet. Snabbare tillstånd och statligt stödd kärnkraft ska enligt M ge ett robustare system och på sikt lägre, jämnare priser.
Sverigedemokraterna vill också bygga ut kärnkraften och minska beroendet av väderberoende produktion. Partiet vill att Sverige återgår till ett gemensamt elprisområde, men först måste flaskhalsarna som begränsar överföringen mellan norra och södra Sverige byggas bort. Målet är samma pris oavsett var i landet konsumenten bor.
Vänsterpartiet vill förändra själva prismodellen genom så kallade Sverigepriser. El som exporteras ska prissättas separat i ett femte elområde. Därmed ska svenska kunder skyddas när dyr gas- och kolkraft driver upp priserna på den europeiska marknaden. Förslaget innebär ett större politiskt ingrepp i dagens gemensamma elhandel.
Förnybart, kärnkraft och nätavgifter delar partierna
Centerpartiet prioriterar åtgärder mot nätkostnaderna och en snabb utbyggnad av förnybar el. Partiet vill stoppa nya effektavgifter och höjda elnätsavgifter samt förenkla anslutningen av vind- och solkraft. Ett modernare nät och mer tillgänglig produktion ska enligt C pressa priserna och stärka elförsörjningen snabbare än ny kärnkraft kan göra.
Kristdemokraterna framhåller kärnkraft och annan planerbar baskraft som vägen till stabila priser. Partiet vill bygga ut näten, korta tillståndstiderna och skapa ett elsystem som kan leverera även under vindstilla och kalla dagar. KD vill dessutom minska skillnaderna mellan elområdena och få ner nätavgifterna till rimligare nivåer.
Miljöpartiet säger nej till ny kärnkraft och vill i stället bygga ut vind- och solkraft. Produktionen ska kompletteras med energilagring, kraftvärme, effektivare vattenkraft och smart styrning – det partiet kallar grön baskraft. MP vill även satsa på energieffektivisering och skärpa pressen på nätbolag som genomför omotiverade avgiftshöjningar.
Liberalerna ser kärnkraften som central eftersom den kan producera fossilfri el oberoende av vädret. Partiet vill samtidigt effektivisera den befintliga vattenkraften och stärka överföringskapaciteten. L vill att Sverige ska fungera som ett gemensamt elprisområde, med samma pris som långsiktigt mål för hela landet.
För väljarna återstår frågan när förslagen faktiskt kan märkas. Ändrade skatter, stöd och regler för nätavgifter kan påverka räkningen relativt snabbt. Nya reaktorer, vindparker och kraftledningar tar betydligt längre tid.
Valet gäller därför både nästa vinters elräkning och det elsystem Sverige ska leva med i årtionden framöver.
Daniel Åstrand
Laddar kommentarer…