"En djup orättvisa" – äldre tvingas betala upp till 40 procent mer i hyra
Priset för en plats på äldreboende är ofta betydligt högre än för en vanlig hyresrätt och kan variera kraftigt mellan kommuner. Många äldre får allt mindre kvar att leva på när hyror och avgifter betalas, vilket väcker krav på förändringar av regelsystemet.
Kostnaderna för äldreboenden hamnar ofta på nivåer som överträffar vanliga hyresrätter, även när ytan är mindre. För många pensionärer innebär detta en ekonomi där marginalerna krymper, och skillnaderna mellan kommuner förstärker känslan av orättvisa.
Samtidigt ökar kraven på både nationella riktlinjer och större transparens kring hur hyror och avgifter bestäms.
Hyror för äldreboenden ofta högre än för vanliga lägenheter
Enligt en genomgång från SPF Seniorerna är det genomsnittliga kvadratmeterpriset för äldreboenden i landet omkring 20 procent högre än för jämförbara små hyresrätter.
På Gotland är skillnaden ännu tydligare. Där ligger hyran för särskilda boenden på i genomsnitt 209 kronor per kvadratmeter, att jämföra med 152 kronor för vanliga mindre hyreslägenheter, rapporterar News55.
För en person som flyttar till ett äldreboende på Gotland kan den totala månadskostnaden landa på cirka 15 000 kronor, exklusive personliga utgifter.
Detta innebär att många äldre, särskilt de med låga pensioner, får mycket begränsat med pengar kvar efter att hyra, mat och omsorg är betalda.
Gotland har en väldigt låg medelinkomst och många äldre har också låga pensioner. Därför är det här en djup orättvisa.
Britt Ohlsson, distriktsordförande för SPF Seniorerna Gotland, till Sveriges Radio.
Kritiken gäller inte bara kostnadsnivåerna, utan även skillnader i hur hyrorna sätts. Till skillnad från vanliga hyresrätter sker sällan kollektiva förhandlingar kring hyran för äldreboenden.
I vissa kommuner är priset för en äldreboendelägenhet nästan tre gånger så högt som för en vanlig lägenhet av liknande storlek, enligt statistik som Aftonbladet redovisar.
Så mycket dyrare är det särskilda boendet:
| Kommun | Skillnad |
|---|---|
| Göteborg | 26,8 % |
| Stockholm | 20,3 % |
| Malmö | 8,9 % |
Källa: Pensionsmyndigheten/SPF Seniorerna.
De 10 kommunerna där det är dyrast med särskilt boendet jämfört med en vanlig lägenhet:
| Kommun | Skillnad |
|---|---|
| Mullsjö | 126,8 % |
| Åtvidaberg | 113,5 % |
| Hultsfred | 92,3 % |
| Filipstad | 91,2 % |
| Borgholm | 83,6 % |
| Kramfors | 74,8 % |
| Karlsborg | 68,6 % |
| Färgelanda | 67,8 % |
| Mark | 67,0 % |
| Hallsberg | 66,4 % |
Källa: Pensionsmyndigheten/SPF Seniorerna.
De 10 kommunerna där det är billigast med särskilt boendet jämfört med en vanlig lägenhet:
| Kommun | Skillnad |
|---|---|
| Nykvarn | −38,7 % |
| Surahammar | −37,5 % |
| Järfälla | −23,9 % |
| Berg | −20,6 % |
| Emmaboda | −18,8 % |
| Piteå | −17,6 % |
| Finspång | −16,6 % |
| Västerås | −15,0 % |
| Luleå | −14,7 % |
| Svedala | −13,1 % |
Källa: Pensionsmyndigheten/SPF Seniorerna.
Kostnader, avgiftssystem och bristande skydd för de äldre
SPF Seniorerna har analyserat hur avgiftssystemet påverkar äldre ekonomiskt.
Slutsatsen är att det nuvarande systemet, som skulle skydda de äldres ekonomi, ofta leder till att många pensionärer inte når upp till Konsumentverkets nivåer för en skälig levnadsstandard.
Ofta har de endast omkring 3 000 kronor kvar att leva på varje månad efter att boendekostnader, mat och omsorg är betalda, vilket är över 1 000 kronor mindre än Konsumentverkets rekommenderade belopp.
Kostnader för sådant som läkemedel, tandvård och personlig hygien ingår inte i minimibeloppet, vilket ytterligare minskar det belopp som återstår för den enskilde.
Skillnaderna förstärks av att det saknas ett nationellt regelverk för hur hyror och vissa avgifter ska sättas. Matavgiften, till exempel, varierade 2023 med över 4 000 kronor mellan olika kommuner, där medianen låg på 4 257 kronor per månad, enligt uppgifter från Socialstyrelsen via Aftonbladet.
Krav på reformer och ökad transparens
Flera aktörer efterfrågar nu förändringar.
SPF Seniorerna vill se att minimibeloppet höjs till minst 5 000 kronor efter matkostnader och att ett nationellt garantibelopp införs. Förbundet vill även ha en översyn av hela avgiftssystemet samt att hyrorna i högre utsträckning ska sättas efter förhandling med Hyresgästföreningen.
Dessa ändringar kräver SPF Seniorerna:
- Minimibeloppet höjs till minst 5 000 kronor efter matkostnader (2025) och utvidgas till att omfatta fler utgifter. Ett nationellt garantibelopp bör även övervägas för att säkra en gemensam lägstanivå efter avgifter.
- En ny översyn av hela avgiftssystemet i äldreomsorgen genomförs.
- Hyror på äldreboenden ska i större utsträckning förhandlas med Hyresgästföreningen, på samma sätt som för vanliga hyresrätter.
- Hyresnivåerna på särskilda boenden ses över för att skapa ett tydligt regelverk för vad hyran ska omfatta.
- Hyrorna bör vara jämförbara med små hyreslägenheter, och ett ekonomiskt skydd för boende bör övervägas.
- Nationell statistik över hyror samlas in, samtidigt som kommunerna förbättrar informationen om hyror och avgifter.
Källa: SPF Seniorerna.
Socialnämndens ordförande på Gotland, Håkan Ericsson (S), menar att prisnivåerna påverkas av att regionen äger få äldreboenden samt av höga kostnader för nybyggnationer, vilket försvårar sänkningar av hyrorna på sikt.
Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) framhåller vikten av att kommunerna är tydliga med vad som ingår i avgifterna och uppmanar till mer transparens, även om hon inte ser förslag om statlig reglering i nuläget.
Sammanfattningsvis visar utvecklingen att många äldre står inför ekonomiskt svåra beslut när de behöver omsorgsboende, samtidigt som skillnaderna mellan kommuner kvarstår och trycket på reformer ökar.