EU-beslutet som väntas slå hårt mot din plånbok

Ett nytt klimatpolitiskt system från EU väntas medföra ökade kostnader för många svenska hushåll från år 2027. Både bilister och villaägare som använder fossila bränslen kan påverkas när priset på utsläppsrätter förändras. Hur stor effekten blir beror på flera faktorer, såsom energimix och planerade stödåtgärder.

• EU:s ETS 2-system införs 2027 och gör fossila bränslen dyrare.
• Bensin- och dieselpriserna kan öka med 2 000–3 000 kr per år för bilister.
• Stödåtgärder planeras för hushåll som påverkas mest, bland annat via EU:s klimatfond.

Bakgrunden till förändringen är EU:s beslut om det nya utsläppshandelssystemet ETS 2, vilket innebär att företag som säljer fossila bränslen behöver köpa utsläppsrätter. Kostnaderna för dessa utsläppsrätter förväntas i sin tur påverka slutpriserna för konsumenter.

Det rapporterar Lendo med hänvisning till uppgifter från bland annat Europeiska kommissionen och svenska myndigheter.

Så påverkas drivmedel och uppvärmning

Drivmedelskostnaderna väntas öka när ETS 2 införs. För en genomsnittlig bilist som kör 1 200 mil per år kan kostnaden för bensin eller diesel stiga med mellan 2 000 och 3 000 kronor årligen, beroende på prisnivån för utsläppsrätter.

Vid ett medelpris på 90 euro per ton koldioxid skulle bensinpriset kunna öka med cirka 2,90 kronor per liter och diesel med 3,30 kronor per liter. Om priset på utsläppsrätter blir högre kan ökningen bli ännu större.

Villaägare som använder olja för uppvärmning påverkas särskilt mycket. I ett medelscenario kan merkostnaden bli omkring 8 000 kronor per år, och vid höga utsläppsrättspriser upp till 13 000 kronor årligen. Hushåll med naturgas kan få ökade kostnader på cirka 5 000–6 000 kronor per år.

De hushåll som använder elvärme eller värmepump påverkas däremot marginellt, eftersom svensk elproduktion är nästan helt fossilfri och inte omfattas av ETS 2.

Stöd och nationella åtgärder på gång

För att mildra effekten av de ökade kostnaderna planerar både EU och svenska staten stödåtgärder, särskilt riktade till hushåll med små marginaler och de som bor i glesbygd.

EU:s Social Climate Fund är avsedd att finansiera stöd för hushåll och investeringar i energieffektivisering, värmepumpar och förnybar energi. Totalt omfattar fonden över 80 miljarder euro mellan 2026 och 2032 på EU-nivå, och Sverige väntas få flera miljarder kronor att fördela.

Svenska regeringen utreder även kompletterande nationella åtgärder, såsom riktade stöd, skattereduktioner eller tillfälliga kompensationer. Fokus ligger på att omställningen ska bli rättvis och ekonomiskt hanterbar för de mest utsatta hushållen.

Införandet av ETS 2 markerar en tydlig förändring för svenska hushålls energiekonomi. Effekten blir särskilt märkbar för dem som fortfarande använder fossila bränslen, samtidigt som stödåtgärder och energieffektivisering blir centrala frågor inför framtiden.