Krig och energikris pressar EU:s ekonomi – tillväxtprognoser skruvas ned

Tillväxten går ner och inflationen upp – Irankriget och energikrisen tvingar EU-kommissionen att tänka om. Även Sveriges tillväxt rasar i vårprognosen.

I stället för en tillväxt på 2,6 procent i år tror EU-kommissionen nu på 1,8 procent för svensk del under 2026. Inflationen i Sverige väntas bli 1,5 procent, i stället för 0,6 procent som kommissionen tidigare trott.

För hela EU skrivs tillväxten ned från tidigare väntade 1,4 procent till 1,1 – och i eurozonen från 1,2 till 0,9, jämfört med höstprognosen från i november.

”Energichock”

– Konflikten i Mellanöstern har orsakat en kraftig energichock, med stor inverkan på den europeiska och den globala ekonomin, konstaterar ekonomikommissionären Valdis Dombrovskis på en presskonferens i Bryssel.

För hela EU varnas nu för en inflation på 3,1 procent under 2026 – en hel procentenhet mer än vad kommissionen gissade på i höstas.

Dombrovskis manar samtidigt till att hålla krisåtgärder ”tillfälliga och riktade” och vill se ett fortsatt arbete för att minska EU-ländernas behov av gas och olja utifrån.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) passar för sin del på att notera att den svenska inflationen är lägst i EU och att den svenska tillväxten är högre än genomsnittet.

”Det gör att vi kan stötta hårt arbetande svenskar på ett sätt många andra EU-länder önskar att de kunde", skriver hon i ett sms-uttalande till TT.

Hög skuld i Italien

Under 2027 tror EU-kommissionen sedan på en total tillväxt på 1,4 procent, mot 1,2 procent för eurozonen och 2,2 procent för Sverige. Inflationen nästa år beräknas till 2,4 procent i hela EU och 1,8 procent i Sverige.

Noterbart är också att kommissionen nu räknar med att Italien nästa år kommer att ha EU:s största statsskuld, motsvarande 139,2 procent av bnp. Grekland – som innehaft jumboplatsen i åratal – väntas då “bara” ha en skuld på 134,4 procent.