Oenighet om EU-budgeten – länderna står fast i segdragen förhandling

”Sammanhållningens vänner” möter ”De moderna” när EU-länderna kämpar om nästa långtidsbudget. Den är alldeles för stor, anser statsminister Ulf Kristersson (M).

Sverige står envist på den sida som motståndarna kallar för den ”snåla” i budgetkampen. Tillsammans med länder som Nederländerna, Österrike, Tyskland, Finland och Danmark arbetas för att hålla ner de gemensamma utgifter som EU ska hantera under åren 2028–2034.

Det kompromissbud som vårens ordförandeland Cypern nyligen lagt fram gillas inte.

– Jag har sagt direkt till Cypern att det här är inte ens en samtalsstart. Det här innebär en våldsam ökning av budgetens storlek. Vi behöver en bättre budget – inte en större, säger Kristersson på plats vid EU-ländernas pågående toppmöte i Bryssel.

Kamp mot Spanien

På andra sidan står betydligt fler länder, inklusive tunga ekonomier som Italien, Spanien och Polen. De gillar de nya satsningar som EU-kommissionen vill göra på försvar och konkurrenskraft, men vill också behålla ett stort och starkt stöd till jordbruk och regionalpolitik.

Någon lösning är ännu inte i sikte. Diskussionen på dagens EU-toppmöte är mest ytterligare en tuppfäktning där båda sidor lägger fram sina argument.

I stället går kampen vidare på tjänstemanna- och EU-ministernivå med förhandlingar som ska leda fram till ännu ett kompromissbud, nu från höstens ordförandeland Irland, någon gång i oktober.

– Någon gång ska vi enas och kan det ske någon gång innan 2027 . . . så är det en fördel. Men för mig kommer innehållet i budgeten och svenska skattebetalares pengar vara mycket viktigare än exakt när, säger Kristersson, som inte känner att det är någon brådska med att komma överens.

– Sverige har definitivt tålamod. Den som har bråttom nu är den som förlorar.

Samtal om Kina

Dagens mötande följer på en lång sittning i går kväll och in på småtimmarna, då stats- och regeringscheferna främst pratade om Ukraina och den komplicerade handelsrelationen till Kina.

Efteråt fick EU-kommissionen i uppdrag att ”utveckla och eventuellt komplettera verktygslådan för handelsförsvar och industripolitik”.

I praktiken innebär det att komma med förslag tidigast i höst på nya skarpare åtgärder mot statssubventionerade icke-europeiska företag.