Sverige kritisk till EU-budget: ”Minskningen räcker inte”

Ett nytt kompromissförslag i EU:s stora budgetstrid innebär en minskning – men ”bara” med åtta procent. ”Fortfarande orimligt”, anser Sverige.

Det förslag som nu läggs fram till EU:s medlemsländer inför nästa veckas toppmöte i Bryssel landar på totalt 1 622 miljarder euro, jämfört med 1 763 miljarder i det som EU-kommissionen lade fram i fjol somras.

– Vi har lyssnat noga på alla medlemsländer. Vi anser att det finns någonting här för alla, säger Irlands EU-minister Thomas Byrne på en presskonferens i Bryssel.

I Irlands förslag har pengarna till jordbruk- och regionalstöd minskats till totalt 914 miljarder – 32 miljarder lägre än vad EU-kommissionen föreslagit.

Pengarna till ”konkurrenskraft, välstånd och säkerhet”, skärs ned med 67 miljarder. Det som ska gå till bland annat grannlandsstöd och bistånd minskas med 33 miljarder medan administrationskostnaderna minskas med 9 miljarder.

På intäktssidan håller Irland fast vid de nya EU-skatter som kommissionen föreslagit om att bland annat beskatta tobak, storföretag och elektronikavfall.

Sverige vill skära

Sverige har tillsammans med Tyskland, Danmark, Nederländerna, Österrike och Finland krävt betydligt större nedskärningar på ”flera hundra” miljarder euro.

EU-minister Jessica Rosencrantz (M) är inte nöjd.

”Fortfarande orimligt. Sverige kommer driva på för ytterligare nedskärningar. EU behöver en bättre budget, inte en större”, skriver Rosencrantz i ett sms till TT.

Sverige kräver också ett bevarande av de rabatter som vissa EU-länder – däribland Sverige – tidigare har haft på inbetalningarna till budgeten. EU-kommissionen har velat ta bort rabatterna, medan det i Irlands förslag endast sägs att rabatterna ska ”slopas ELLER bevaras”.

Samtidigt trycker ett stort antal av de övriga EU-länderna på för att budgeten snarare ska öka eller åtminstone ligga kvar på kommissionens föreslagna nivå.

Kräver enighet

EU:s långtidsbudget ska gälla för åren 2028-34 och kräver fullständig enighet bland medlemsländerna för att kunna antas. Målet är att nå en uppgörelse redan vid årsskiftet i år, för att undvika att förhandlingarna fastnar i de många valkampanjer som hålls i tunga EU-länder som Frankrike, Italien och Polen under 2027.

Efter Irlands försök tas nu arbetet med budgeten över av EU:s rådsordförande António Costa.

Irlands EU-minister är tydlig med att han inte räknar med att hans kompromissförslag ska vara det som alla kommer att enas kring.

– Det här är inte slutresultatet. Vi har fortfarande en bit att gå, men det här är en katalysator för att få fart på förhandlingarna, säger Byrne i Bryssel.