De senaste femtio åren har vi jagat billigare mat. Antagligen är det dags att tänka om, tror Peter Alexander, professor i globala matsystem. - Vi behöver dyrare mat, säger han.
Extremväder och stigande temperaturer i klimatförändringarnas spår kan framöver få matpriserna att stiga uppemot 3,2 procent per år, enligt en studie från tidigare i år.
Men det är inte bara sämre skördar som påverkar matpriserna. Åtgärder för att begränsa klimatförändringarna kommer att kräva stora landområden, bland annat för odlingar till bioenergi. Vid FN-mötet om biologisk mångfald 2022 kom länderna överens om att skydda 30 procent av världens land- och havsområden.
– Det här ökar konkurrensen om landområden, och om vi åstadkommer allt så behöver vi ett jordbrukssystem som har ett lägre avtryck, för att göra landområden tillgängliga till annat viktigt. Det gör antagligen maten dyrare också, säger Peter Alexander, forskare vid Edinburghs universitet.
Annan syn på mat
De senaste 50 åren har det pågått en jakt på att få maten billigare, bland annat för att minska undernäringen. Även om svälten minskat, så har det också lett till ultraprocessad mat, tomma kalorier och en fetmaepidemi.
– I stället för att jaga billigare mat skulle jag säga att vi behöver dyrare mat, och mat som speglar den riktiga kostnaden – inklusive hälsokostnader och miljökostnader, säger han.
– Det gör så klart att man också värderar maten på ett mer holistiskt sätt. Man kanske minskar på svinnet, tänker lite mer på vad man äter, säger han.
Svår fråga
Peter Alexander och hans forskarkollegor räknade förra året ut att stigande matpriser skulle leda till en miljon dödsfall och att ytterligare 100 miljoner blev undernärda. Så hur kan man då argumentera för dyrare mat? Enligt Alexander är lösningen fattigdomsbekämpning.
– Det kan handla om socialbidrag eller andra initiativ för att se till att människor har tillräckliga inkomster.
Ibland föreslås lösningen på matens miljöpåverkan vara närodlat och ekologiskt, men det är inte så enkelt, enligt Peter Alexander. Ekojordbruk tenderar att ha lägre skördar och kan också slå ut ett mer effektivt jordbruk någon annanstans.
– Om man tittar globalt på livsmedelsutsläppen så är bara några få procent kopplade till internationella transporter. Så om den lokala produktionen orsakar större utsläpp, eller har annan miljöbörda på något annat sätt, så kanske man inte åstadkommer något, eller gör något sämre.
Källa: Gustav Sjöholm/TT