Experten: För många utbildas till yrken där jobben saknas
En fjärdedel av nyexaminerade akademiker tjänar under 13 592 kronor i månaden fyra månader efter examen. Samtidigt misslyckas var tredje rekryteringsförsök i svenska företag på grund av kompetensbrist.
Omkring 100 000 akademiker är i dag arbetslösa i Sverige, och mönstret är tydligt: utbildningssystemet producerar fel kompetens i fel volymer. Det skriver Diana Vasiliou i en debattartikel i Göteborgs-Posten.
Söktrycket styr, inte arbetsmarknaden
Högskoleutbildningar dimensioneras i huvudsak efter studenternas söktryck och lärosätenas ekonomi, inte efter vad arbetsmarknaden faktiskt efterfrågar.
Populära utbildningar inom samhällsvetenskap och humaniora fortsätter att växa trots att arbetsmarknaden för dessa grupper redan är mättad.
– Ingen ska behöva pantsätta flera års liv och hundratusentals kronor i studielån för en utbildning som systematiskt leder till arbetslöshet.
Diana Vasiliou, utbildningsexpert på Företagarna
Jämförelsen med yrkeshögskolan är talande: där anpassas antalet platser löpande efter dokumenterade branschbehov, vilket ger snabbare etablering på arbetsmarknaden.
Tydliga vinnare och förlorare bland yrkena
Vilka utbildningar leder då till jobb och efter vilka riskerar man att gå ut i arbetslöshet? Som vi tidigare rapporterat pekas socionomer, tandläkare och veterinärer ut som bristyrken inom fem år, medan arkitekter, kommunikatörer och kulturarbetare förväntas möta överskott och svag efterfrågan.
Kristoffer Matsson
Två tredjedelar av 60 analyserade akademiska yrken anses ha goda chanser till anställning eller eget företagande, men det innebär att en tredjedel har betydligt sämre utsikter.
Arbetsgivare noterar paradoxen: hög akademikerarbetslöshet kombineras med brist på yrkesutbildade inom praktiska yrken som rörmokare.
Saco föreslår utbyggd a-kassa som en del av lösningen, men det riskerar att permanenta det strukturella felet snarare än att rätta till det, anser Diana Vasiliou i artikeln i GP.
En behovsbaserad dimensionering av utbildningsplatser, enligt yrkeshögskolans modell, är den systemförändring som krävs för att bryta mönstret.