Faktorerna som kan få elpriset att rusa i vinter – upp mot 1,20 kronor per kWh
Vattenmagasinen ligger 10 procentenheter under det historiska snittet, flera kärnreaktorer står stilla i höst och Europas gaslager är ovanligt låga. Tillsammans med vädret ökar det risken för högre elpriser – terminsmarknaden pekar mot upp till 1,20 kronor per kilowattimme i södra Sverige.
Det framgår av en genomgång från Företagande.se, som pekar ut vattenmagasinen, kärnkraften, Europas gaslager och vintervädret som de fyra viktigaste faktorerna för elpriset framöver.
De hänvisar även till Fortum, vars terminskontrakt indikerar ett vinterpris på omkring en krona per kilowattimme. Bixias bedömning, som också återges i genomgången, pekar mot upp till 1,20 kronor i elområde 4.
Riskbilden förstärks av två artiklar från TT. Där varnar energimarknadsanalytiker för att vinterns elpriser kan närma sig rekordnivåerna från krisåret 2022. Samtidigt kan det bli ännu dyrare att binda elpriset på dagens nivåer.
Vatten och kärnkraft pressar utbudet
Vattenmagasinen var fyllda till knappt 70 procent vid månadsskiftet juli–augusti, enligt Företagande.se. Det kan jämföras med ett historiskt genomsnitt på omkring 80 procent. Bakom underskottet ligger en svag vårflod och en torr sommar.
Samtidigt begränsas kärnkraften av flera revisioner. Ringhals 3 väntas återstarta först den 31 oktober, medan Ringhals 4 står stilla från början av september till mitten av oktober. Forsmark 1 tas ur drift den 6 september och väntas vara tillbaka den 17 november.
Enligt sammanställningen innebär enbart bortfallet från Ringhals att drygt 2 000 megawatt saknas i elområde 3. När även Forsmark 1 stängs växer underskottet, samtidigt som uppvärmningssäsongen närmar sig.
Gaslager och väder avgör prisrisken
Företagande.se uppger även att Europas gaslager i början av augusti var fyllda till 57 procent. Det är den lägsta nivån för årstiden sedan mätningarna började 2011 och drygt 16 procentenheter under femårssnittet.
I en av TT-artiklarna förklarar Christian Holtz, energimarknadsanalytiker på konsultbyrån Polite Energy, att Europa efter Rysslands invasion av Ukraina ersatte en stor del av den ryska gasen med import från bland annat Qatar via Hormuzsundet. De brutna transportvägarna har nu gjort försörjningen mer sårbar.
Europa försöker fylla gaslagren från 57 till 90 procent inför vintern, men Holtz tvivlar på att målet kan nås. Om leveranserna från Mellanöstern återupptas kan lagren fyllas relativt snabbt. En utdragen konflikt skulle däremot öka riskerna ytterligare.
Sverige producerar nästan ingen el med gas men påverkas ändå av kontinentens priser. När dyr gaskraft höjer elpriset i Tyskland och Danmark ökar efterfrågan på svensk exportel, vilket kan dra upp priserna även här.
Den sista osäkerhetsfaktorn är vädret. En kall och vindstilla vinter ökar förbrukningen samtidigt som vindkraften producerar mindre. En mild, blåsig och nederbördsrik vinter kan däremot dämpa priserna.
Kristoffer Matsson
Dyrt att binda trots prisrisken
Trots risken för höga priser avråder Bixias elanalytiker Johan Sigvardsson från att binda sitt elavtal på dagens nivåer, enligt TT.
Ett bundet vinteravtal för december–mars kostar omkring 1,60–1,90 kronor per kilowattimme inklusive moms i södra halvan av Sverige. Det är högre än de nivåer som nåddes under förra vintern.
Sigvardsson beskriver därför bindning som ett kostsamt alternativ. Fortums elprisexpert Patrik Södersten rekommenderar i stället hushållen att förbereda sig genom att utgå från förra vinterns elräkningar och lägga undan ett motsvarande belopp.
För den som har rörligt avtal är budskapet att vintern innebär en förhöjd prisrisk, men inte någon garanti för höga priser. Höstregnet, temperaturen och vindförhållandena under de kommande månaderna blir avgörande.
TT Nyhetsbyrån and Dennis Jerkovic