Fed väntas höja – historien talar för Stockholmsbörsen

Investerarna håller andan inför onsdagens räntebesked från Federal Reserve. Dagens industris genomgång av de sex amerikanska räntehöjningscyklerna sedan 1994 visar samtidigt ett oväntat mönster: Stockholmsbörsen har stigit från den första höjningen fram till den efterföljande räntesänkningen – med en genomsnittlig årlig avkastning på 12 procent.

På kort sikt har reaktionen däremot ofta varit negativ. Två veckor efter den första höjningen stod börsen lägre i fyra av de sex fallen. Historiskt har nedgångarna dock varit tillfälliga.

Från mjuklandning till inflationschock

Fyra perioder sticker särskilt ut i Di:s genomgång. När Fed inledde en höjningscykel i februari 1994 överraskades marknaden av Alan Greenspans mer aggressiva strategi. Trots den inledande oron lyckades centralbanken kyla ekonomin utan att utlösa någon recession, ett ovanligt exempel på en mjuklandning.

Nästa höjning kom i mars 1997 och stannade vid 0,25 procentenheter. När Fed började sänka räntan hösten 1998 stod Stockholmsbörsen klart högre än vid den första höjningen.

Även Janet Yellens försiktiga normalisering från december 2015 sticker ut. Höjningarna genomfördes gradvis och Yellen hann aldrig sänka räntan under sin tid som Fed-chef. Under hennes mandatperiod utvecklades den amerikanska börsen realt bättre än under någon annan Fed-ordförande sedan 1951.

Den tydligaste motbilden är höjningscykeln som inleddes under Jerome Powell i mars 2022. Fed höjde då räntan i en takt motsvarande i genomsnitt 0,31 procentenheter per månad, den snabbaste åtstramningen sedan 1982. Samtidigt föll Stockholmsbörsen kraftigt under delar av perioden.

Dagens läge liknar enligt Di mest 2022: Fed överväger att höja efter en ny inflationschock, samtidigt som konjunkturen växer långsammare än normalt.

Warsh väljer sida i historien

Bakom räntebeskedet finns också en fråga om Federal Reserves oberoende. Donald Trump utsåg Kevin Warsh till Fed-ordförande med en tydlig förväntan om lägre räntor och har fortsatt att öppet kräva sänkningar. Sedan Warsh tillträdde i maj har inflationsläget emellertid försämrats.

Historien visar vad som kan hända när centralbanken ger efter för politiska påtryckningar. Under 1970-talet anklagades Fed-chefen Arthur Burns för att ha bedrivit en alltför expansiv politik under Richard Nixon. Efterträdaren G. William Miller lyckades inte heller få kontroll över inflationen, samtidigt som börsens reala avkastning blev svag.

Kontrasten är Paul Volcker, som trots starkt politiskt motstånd höjde styrräntan till omkring 20 procent och till slut bröt den tvåsiffriga inflationen. Onsdagens beslut handlar därför inte bara om räntenivån, utan även om Warshs ledarskap och centralbankens trovärdighet.

Marknaden räknar nu med över 90 procents sannolikhet för en höjning med 0,25 procentenheter. Flera bedömare ser dessutom möjlighet till ytterligare höjningar senare i år. För Warsh blir beskedet därmed hans tydligaste test hittills: är Fed berett att prioritera inflationsmålet framför Trumps krav på lägre räntor?

USA:s räntechock riskerar göra svenska bolån betydligt dyrare

Den amerikanska tioårsräntan är uppe på sin högsta nivå sedan 2007.

BörskollenTT Nyhetsbyrån and Mattias Malmqvist