Fem heta plånboksfrågor i valet – så kan din ekonomi påverkas

Fem heta plånboksfrågor i valet – så kan din ekonomi påverkas
Mer eller mindre pengar efter valet? Ett par vallöften kan förändra din plånbok. Montage: Tupungato/Shutterstock.com / Stockfoto.

Partierna har presenterat ett 70-tal plånboksförslag inför riksdagsvalet den 13 september. Långt ifrån alla lär kunna genomföras, och reformutrymmet bedöms till knappt 24 miljarder kronor per år under nästa mandatperiod. Här är fem heta plånboksfrågor som kan märkas i din vardag efter valet.

Det har presenterats ovanligt många konkreta plånboksförslag tidigt i årets valrörelse. Konjunkturinstitutet bedömer reformutrymmet till knappt 24 miljarder kronor per år under nästa mandatperiod. Det motsvarar omkring 95 miljarder kronor under en fyraårsperiod. Redan 2026 års budget uppgår till nära 80 miljarder kronor.

Både SEB:s privatekonom Américo Fernández och Marcus Sätherström på Plus1 går igenom plånboksfrågorna i färska analyser. 

Det begränsade reformutrymmet innebär att långt ifrån alla löften lär kunna genomföras. SEB privatekonom Américo Fernández pekar ut barnbidraget som ett av de förslag som återfinns på både höger- och vänstersidan. Den typen av breda överlappningar kan öka chansen att ett förslag överlever de politiska förhandlingarna.

ISK-beskattningen

ISK-beskattningen är en av de skarpaste skiljelinjerna, något som Marcus Sätherström på Plus1 lyfter. Liberalerna och Moderaterna vill höja den skattefria gränsen från 300 000 kronor till 500 000 kronor. Vänsterpartiet vill sänka den till 50 000 kronor och skärpa skatten på portföljer över två miljoner kronor.

Barnfamiljerna

För barnfamiljer är spridningen lika stor. En familj med två barn får i dag 2 500 kronor i månaden, totalt 30 000 kronor per år. Kristdemokraternas förslag tar det till 2 000 kronor per barn och månad, vilket för en familj med två barn innebär 4 000 kronor i månaden och en ökning med 18 000 kronor per år.

Vänsterpartiets förslag landar på 3 500 kronor i månaden, medan Miljöpartiets ger 3 200 kronor. Varje höjd hundralapp kostar staten drygt två miljarder kronor.

Drivmedelspriset

Drivmedelspriset är det tema där skillnaderna mellan partiernas förslag syns tydligt i kronor och ören. Sverigedemokraterna vill sänka bensinpriset med cirka en krona per liter, med ytterligare en tillfällig sänkning under 2026. Miljöpartiet vill höja koldioxidskatten och reduktionsplikten, vilket kan driva upp pumppriset med cirka 2,20 kronor per liter.

Skillnaden mellan partiernas drivmedelspolitik kan alltså bli flera kronor per liter. För den som pendlar långt med bil kan det märkas direkt i månadsbudgeten.

Skatten på arbete

Moderaterna vill sänka skatten på arbete med omkring 1 000 kronor i månaden och lovar att en vanlig familj ska få omkring 5 000 kronor mer i månaden genom flera olika åtgärder. Socialdemokraterna vill sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare men prioriterar samtidigt högre skatter på högre inkomster och kapital.

En annan tydlig skiljelinje gäller karensavdraget. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill slopa det. Det skulle innebära att den som blir sjuk inte längre får ett karensavdrag på lönen enligt dagens modell.

SEB:s Américo Fernández bedömer att ett slopat karensavdrag, tillsammans med höjt barn- och bostadsbidrag, hör till de åtgärder som kan prioriteras vid ett regeringsskifte.

Pensionerna

Även pensionerna kan förändras efter valet. Kristdemokraterna och Liberalerna vill ta bort skillnaden i skatt mellan pension och arbete, medan Moderaterna vill införa ett nytt avdrag för pensionärer som har arbetat länge. Socialdemokraterna vill höja pensionerna mer strukturellt, medan Vänsterpartiet vill höja den allmänna pensionen för låg- och medelinkomsttagare. Miljöpartiet vill höja garantipensionen och bostadstillägget. 

För pensionärer med små marginaler kan höjda stöd ge större effekt än en skattesänkning, medan sänkt skatt kan gynna den som har en högre pension.

Vad händer efter valet?

Vallöftena är dock just löften. Vilka som faktiskt genomförs beror på valresultatet, regeringsbildningen och de efterföljande budgetförhandlingarna.

Förtidsröstningen öppnade den 26 augusti. Efter valdagen den 13 september väntar förhandlingarna som avgör vilka av de många plånboksförslagen som faktiskt kan bli verklighet.