Svensk ekonomi pressas av Irankriget – risk för stigande priser och inflation

Irankriget har skapat stor osäkerhet för svensk ekonomi efter fjolårets tullkaos – med risk för högre energipriser och inflation, enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M). Det är ett väldigt prövande och tufft läge, säger hon på en presskonferens.

Detta gör att regeringen insats, med flera ändringar som träder i kraft 1 april, är väl avvägd, enligt finansministern.

– Man kan också lugnt säga att den är väldigt vältajmad, säger hon.

Risk för höjda matpriser

Hon pekar bland annat på halveringen av matmomsen, som ska ge 6 500 kronor per år till vad hon beskriver som en vanlig familj.

Momssänkningen kommer samtidigt som utbudsstörningar och högre transportpriser till följd av Irankriget riskerar att höja livsmedelsbranschens kostnader, vilket normalt leder till prishöjningar för konsumenter.

Svantesson utesluter inte fler åtgärder i närtid för att återhämtningen i svensk ekonomi inte ska komma av sig.

– Vi kommer också lägga en vårändringsbudget ganska snart, den 23 april, där vi också underlättar och bygger skyddsbarriärer för svenska hushåll.

Kommission bevakar

För att bevaka att prishöjningarna är skäliga har regeringen tillsatt en kommission, som redan rapporterat om att det inte skett några oskäliga prishöjningar sedan regeringen föreslog momssänkningen i fjol.

Svantesson räknar även med att livsmedelskedjorna kommer att bevakas av konsumenter och privata initiativ, som Matpriskollen.

– Det ska vara rimligt och skäligt. Det är det som är hela poängen, säger hon om de prishöjningar som befaras på grund kriget.

En annan åtgärd som hon lyfter är att arbetsgivaravgifterna för unga sänks, samtidigt som bolånetaket höjs och det skärpta amorteringskravet för högt skuldsatta bolånetagare slopas.

– Vi har dessutom skattebefriat de första 300 000 på investeringssparkontot, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M), som också medverkar på presskonferensen.